(lnsändt.) Sång till Skandinavien d. 13 Januari 1845), Från gamla Asajorden en mäktig stam drog ut i segertåg till norden, som blef dess hem till slut. Den stred för ljus och ära, för kung och fosterland, och frihet var den lefnadslära, som knöt dess brödraband. Men gröna högar hoälfoa sig öfver fädrens ben, och nattens stjernor skälfva på sagans bautasten; dock ännu lefoer anden, som våra fäders var, och frihet finns i nordanlanden och ljus kring fjällens dar. Och fridens dag, den blida, förenar norden snart, ty öfver bergen skrida dess morgonrodnor klart; och hoppets tid är inne för brödrakraft och tro, ty frihet, som var fåädrens sinne, skall jemt i norden bo. Låt friden gerna drömrna, du folk, hos dig så fritt och ljus och kärlek strömma kring nordens land, kring ditt! Blott du din endrägt vårdar och har på tiden akt, Afsjungen vid en liten Skandinavisk fest i Billinge, hvarvid en vacker transparent, föreställande en gyllne krona, på hvilken lästes: OSCAR OCH SKANDINAVIEN, äfvenledes väckte deltagarnas uppmärksamhet.