tta land, med hwilket wi ega få många histortska mins n gemensamme, och hwars regent skildras såsom ett nster för alla regenter, bör både i kommercielt och anz a hänscenden ännu funna i betydlig mån erhålla ute dgning, ifall de grunder, fom betinga den, realiseras. ertill räkna wi först, att wär ängfartygsförbindelse med mma land (öfwer Stralsund) icke allenast bibehälles an äfwen utwidgas. Ett fordelaktigt narmande udd arandra af nationer, fom bo wid hafwet, är i wår endast möjligt genom detta medel. De blifwa annars ämmande för hwårandra och maste alltid blifwa det. m ockjå underhällandet of en sädan förbindelse, tfjyus roet i början, krafwer nägot tillskott af statens medcl, fan detta, då frågan är om ett rifsgagneligt syftemål, e tomma i betraftande. En sädan utgift hörer inga nda till de oprodukliva, af hwilka wi i wår tid tywarr mu ega få många. För samma nyttiga ändamäls mins nde erfordras widare, att en ny handelstraftat afflis s med Swerige, som å sin sida skaffar of å fina pros fier, isynnerdet hufwudprodukten jern, lättelser wid ins örseln, och deremot bereder wåra produfter och fabriz ter samma fördelar i Swerige, och att en omsesidig, n möjligt fullkomligt fri transttohandel eger rum. Deus a sednare angelagenhet är redan, med afseende på jirus ägsystemet, ide utan synnerlig wigt, Då till följe af et samma handeln med sydfrukter till Swerige, i fall en icke betungas allt för mycket med transitoafgift, bör ll större delen funna taga magen från Triest ofwer Etets t, under det att ätskilliga swenska produkter ater funs a afsåndas till Böhmen och måhända Osterrike. Det rwidare tänkbart, att Många tyska fabittater funna gå ån swenska provinser, som gransa till Norge och Ry? nd, till dessa länder. Hwad Sweriges industriella tills ånd angår, så wet man, art också detta land, smittadt f andras erempel, har försskt att i industrielt hanseende öja sig förmedelst ett upyskrufwadt konstigt slyddssystem, nen hwilket lifasälitet der, som annorstädes burit några eela frukter. Swerige eger i fina bergwerk en omans sligt produktiv skatt och skall genom den jammas och derz f ned förbundna industrigrenars förnuftiga bedrifwande, äkerligen, isynnerhet om dess afsattning till utlandet ING as, winna ett sakrare och waraktigare beständ, än ge slom den högre ull, bomulls och andra induftrigrenar, för wilkas lönaude idkande wilforen helt och hället saknas Swerige. Slutligen kunna mi icke underlåta att fästa uppmärts samhet på, att en närmare förbindelse med Swerige icke heller i politiskt afseende skulle wara utan wigt för wår stat. Ryssland oc) Väolen. Från Polska gränsssen d. 15 Now. Ryktet om böndernas uppresning emot sina godsherrar i ätskilliga gu pernementer, isynnerhet i Litthanen, winner större tromärs dighet. J allmänhet yttrar sig icke allenast hos delifegna bönderna i åtskilliga kretsar en missnöjsamhetsanda, utan en aning om det, som i westra Eurora redan blifwit mer ach mindre flart insett, börjar likaledes att uppenbara 2— — — —