— Nongil. Ycuj-t Ull, tt uppyja vaulto07 OREE der den 27 Augusti 1836 utfärdade Salutz:reglemente, uns der den 25 futlione Oktober i nåder fastställt ett nytt Salutsreglemente för få wäl Rikets Flotta, Skepp och Orz logsfartyg fom Fastningar. — De förslag til Reprefentationss-förändring, hwilka blifwit författade få mwäl af det s. k. Juste milien Sällskapet, som af Sällskapet Reprefentationg:Refvrmens Wänner, äro nu inlemnade till Konstitutions Utskottet. Huru snart de der förekomma till öfwerlaggning är åns nu ej bekant, men det förmodas att Borgares och Bondes Ständens Ledamöter allwarligt tillse, att ärendet icke blir bortglömdt. Det nya förslagets beskaffenhet må nu komma att bero på ömsesidiga koncessioner eler på Iotts faftning — att något Reprefentarionssförflag måste bes redas och blifwa hwilande till nasta Riksdag, derom tors de i det närmaste alla opinioner numera wara ense. Frår aan fan ej falla, det är ministerens enda ordi detta ärende, men detta ord skall wäl hafwa något att betys da; och wi fe knappt hur Regeringen fan åtskilja MR. St:r, utan att i den saken ett uppslag eger rum. — Hr Bernhard Rosenblad wäckte i Onsdagens plenum hos Ridderskapet och Adeln motion derom, att, sedan Bankens grundfond nu uppnätt ett belopp af 10 millioner Ror B:ko, den Bankens behållna winst för äs ren 1845, 1846, 1817, fom ide erfordras för att bibes hålla grundfonden wid nämnde belopp, mätte anwisas till sidana extra Statsanslag, som Rikets Stander wid denna Riksdag funna för dessa är bestämma. — I jams ma plenum upplyste eu Ledamot af Banko-Utskottet, Hr Nordenankar, att den summa, fom lärer funna under nämnde tid päräknas från Banken, torde uppgå till ice mindre än omkr. 3 millioner Ror. Wi förmoda, att dets ta kommer att något trösta de Ledamöter i Stardutffots tet, fom warit få ängslige för Statsbrist, och att de äts minftone underråtta fig om detta förhållande och taga det ad notam, innan de, för att fylla Statsutgifterna, föres flå ware fig ökad bewillning eller upptagandet af lån. (D. A.) Malmö. Rörande den af en tjenstgosse föröfwade mordbrand ä en bondgård i Puggängarne nära Lund, meddelar Malmö Alehanda följande närmare omftäns digheter derwid: En half mil norr om Lund bodde en Bonde med hustru och fyra barn i en något enftafa gård och hade i sitt bröd en tjenstegosse på 16 är, som förut flera gånger begått snatteri. En afton — det war Sön: dagen den 17 dennes — då Husbonden gått bort, och Hustrun, fom war hafwande, blifwit hemma hos barnen jemte tjenstegossen, företog fig denne sistnämde att i ffyme ningen gå ut och lägga eld i en sädesstack, fom stod wid ena gaflen af huset; elden spridde fig häftigt och hastigt och hustrun, som lärer warit under tiden i köket, märkte ingentina förr ån huset brände i alla knutar; hon hade då sprungit ut, men genast störtat in igen för att rädda sina barn; — men i samma ögonblick hon kommit in i stugan, ramlade det brinnande taket ner och modren och alla barnen omkommo i elden. När lusdons