mir fullkomligt återställdt. Penningebrist. ) Knappast finnes wal Swenska spräket nägot ord, jcket omskrifwet, så olika förklaradt, fom ordet pen gebrist. I alla tider hafwa Swenskarne beklagat sig er brist ra rörelsefapitaler; men serdeles jemra sig sidens. Alla menniskor synas, besynnerligt nog, wara derom, att ingenting felar i wär lycka annat an ningar Snillrifa representanter måla It de mörkaste gor landets fällning få wål i ekonomistt fom moraliskt seende, berakna allting med siffror, evalvera allting I ningar och skrifwa allt det onda på rakningen af ett us i rörelsckapitalet. Dessa siora statsekonomer tro (ett ögonblick förwandla fosterlandet till ert Ganaans d endast genom den magiska kraften af fonder, det I i de flesta fall låga utlandsk skuldsättning. Då en an jargon förs af bildade menniskor, huru mycket mer detta icke wara forhällandet med dem, fom icke förs förklara de werkliga orsakerna. Derföre om man frå en wanlig bonde, ja till oc) med mången ibland wår riksdagsman, hwilket medel, efter hans formenande, (le wara bäst för att afhjelpa allmanna förlagenheten, swarar han: att utgifwa mera fedtlar. Upplyser n honom då derom, att hwarken riksbanken eller de vata läncinrättningarne, uran fara för egen cristens, ina utgifwa flere sedlar, så kan han alldeles icke bes ipa ett sådant förhällande, då det blott beror derpå, underskrifwa flere sedelblanketter. Att öfwertyga bor m om motsatsen skulle wara lika fåfängt, fom art of Irtyga statsekonomerna Ar en wiss skola att pennunges ist icke är detsamma som brist på rikedem eller walmå 1. Man bar här i landet bestandigt föft gora den fats i gällande, att jordbruf, handel och industri icke funna ypblomstra utan genom ymnig tillgång på penningar, er, fom man kallar det, stora förlagskapitaler; man r aldrig welat tanka derpä, att en Ynmtg penninges ÄUgång sanker def wärde eller, hwilket år detsamma, hös r warornas och slutligen afwen arbetslönernas pris, så t efter någon tids förlopp den större penningemassan i sa funktioner ide uträttar mera ån den mindre gjorde rut — men få är det likwal. Der år i det hela tar et likgiltigt, med afseende på den inre rörelsen, om ett ud bar fort eller liter rörelsekapital; ty priserna räts fig wanligen derefter, och saådant bewisar hwarken wal: Låga eller nöd; men der är ingalunda likgiltigt, om Der örelsekapital, fom finnes, genom fonstlade ätgärder uns ergår hastiga förändringar; ty detta werkar förftörans fe på eganderätten. En Nar har skyldighet att uppe: ålla myntwårdet, men den har ei forbindelse art skaffa olket mera penningar, ty sädant bör endast bero på es gen arbetsdrift. Behofwet sporrar till arbete, arbetet lstrar waror, och warorna penningar. Detta är den aturliga wagen till walständ, såwal för enskilda fom nas ioner. Wåra förfäders mödor hafva skaffat oss så pass iycket kapitaler, art mi med deras tillhjelp gansta wal ä p i