Lå Bö..cC ET---A122rtjenst (4 Y): att ett nytt moment blifwit infördt i 5 F, hwarigenom utsättes answar såsom får orätt Dom (I kap. 1285R. B.) för tillstyrkanden eder befrämjande eller uns derlåtet afstyrkande i andra än uti Answarighetslagen serskildt uppräknade fal, af öfwerträdelser utaf Örunds lag eller Allmän lag. Debatterna i RifssStånden under de sednare mecs forne tyckas wittna om en betydligen minskad bitterhet mellan de stridiga åsigterna, och få skall förhållandet mi fa fig äfmwen i Stats-Utffotter och inom Talmanssfonfes renserna. Endast i Konftitutionsz Utffottret fortfar det personliga kifwet, hwartill, art döma af hwad man famwals lerwis fett omtaladt i wissa Tidningar, Utskottets Ordz förande, Hr Grefwe A. Gyldenstolpe, hufwudsakligen tyc kes wara orsaken. Bondeständet har uppskjutit pröfningen af Statss regleringen intilldess den inkommer i sin helhet. Deremot har diskussionen och besluten deröfwer börjat i de tre ans dra RifssStånden. Uti Talmanssfonferenfen i Tisdags, justerades i få måtto åsigterna i den föregående fonres rensen, i afseende på behandlingsfättet af dessa Betänfans den, att ingen förändring, icke ens afslag ä ett af States Utskottet framstalldt förslag, ansägs, emot 69 S: R. F., kunna ske utan föregången äterremiss. Det är ock tmwifs welsutan det mest legala. — Att man tyckes wilja gå warsamt tillwäga med bewiljandet af anslag har wisat sig till och med hos Adeln, der ganska grundliga anmärf: ningar blifwit framställda och wunnit gehör wid det förs fta egentligen nya anslag å Fjerde Hufwudtiteln (Candts förswaret) till 20 FältsNRefervsLäfare. Det wore dnftz ligt, om denna princip fullföljdes, få att ide andra ans flag biföllos, än de, fom äro antingen oundwikliga eller och af bepröfwadt gagn; ätminstone kunne mi ej förenäls la of, att man fan wilja yrka förhöjningar utöfwer hwad Statg-Utffottet tillstyrkt, och hwilket redan, helt om förs flags-anflagen upptagas till deras werkliga belopp, tycs feg, oaktadt de ganska högt beräknade Stats-infomfters na, wara det mesta fom fan bewiljas, utan art öka Stats brift-fumman, och, i följd deraf, Bewillningen. Man får sedan fe, hwad Riksgaldskontoret möjligen fan hafwa I behåll för de ice få propositionerna om extra anflag, fom ännu ide eng i Stats-Utffottet förewarit, och hwaribland 800,000 Rdr äro begärda ensamt på Sjette Hufmudtis teln (Civi:-Departementer). (D. A) — Öfwer penningeswåfenders reglerande mid innewar rande Riksdag, och den i sammanhang dermed wäckta frågan om myntenheten, gör Minerva följande wisa an: märfningar: Det ligger temligen synbart i dagen, att Bankens och penningewäsendets reglering är wid denna Riksdag hufwudföremålet för Regeringens och Ständers nas åtgöranden. Under Högsal. Konungens tid hade lans det att glädja fig åt en beständig fred och särdeles Iyckos samma år. Men det oaktadt, har wårt penningemwåfens de råkat utt eu sådan ställning, att den härdaste pennins gebrist trycker landet. Meningarne äro temligen odelade am orsfaken härtill: Her tillsfkrifwes allmänt Ständers förs