Jwarjchanda. Schamil. För de fleste af wåra lasare torde namnet Edjus il ide wara obefant — denne modige och tappre Cirz ssiernes anförare under deras kamp mot Ryssarne, uwils n redan tillfogar desse sitt faderneslands stender så måns a känbara förluster. — Det mar först 1629 man hörs e denne hjelte omtalas. Ryssarne hade gjort underwerk f tapperhet och besegrat både naturen och menniskorna; en mörk bergshäla låg Kasi Mula, Kanfasirns skräck, enomborrad af 20 fulor. Ryparne triumferade, men öv tidigt. Wid sidan af Kasi Meula låg en bfårig goss , fom endast war sårad; Kasi Mula hade bestamt hos om till siu efterträdare; det mar Schamkl. Ryssarne ogo honom med fig; han sandes till Petersburg och ms attes i adelsrigementet, for att der bildas till krigare. an blef snart en af de beste disctplarne. Safnart han lifwit officer begaf han sig till Caukasus och slogs sano de ryska forposterna mot sina landsmäu med en apperhet, som wackte Ryparnes afund, men ocksä hans örmäns misstanka. Så stort modai en honom frömmans pe sak kunde endast wara hyckladt, och en oförsigtig öfs verste får en gång i Schamils narwaro ordet förråda: sett undfalla sig. Följande dagen sägs icke Schamil nes a i de ryska lederna. Från denna dag förökades MRycz arnes nederlag, bwar och en af deras rorelser blef strax: pekant för fienden, och deras minsta felsteg begagnades f Cirkassierne. Schamil uppbjöd alit, fanatism, list, takt och guld, för att, om ickr frälsa Caucasus, ätmirs stone hamnas vå Ryssarne. Hand fara warte dagligen soch han samlade till och med en liten europrisk här af 1000 man, om beftod af Engelsmån, Polackar, Franss mån och till och med Ryssar; med denna lilla Hår uppe ratthäller han lugnet och subordinationen bland Cirfas: sierna och förer dem emot Ryssaruc. En dag blef om ernsk officer afsänd, för att emellan heraen hämta foder kil! häfstarne. Men han hade icke