Quiding. utländskt Nytt. Spanien. Madrid d 6 Okt. I går natt drogo patruller geuom alla hufwndstadens gator; man fruktade en revos lutionär rörelse. Ministerrådet war till sent på natten församladt, och skall hafwa beflutat att till engelska res geringen afläta en formlig not, för att underråtta den om de kraftiga åtgärder, spanska regeringen sett sig twungen att widtaga emot de engelska agenterna, såsom upptjofss män till sednaste oroliga rörelser. Tuskland. Stettin d. S Okt. Sundska tullen, denna fräs tande kräftskada på Stettins uppkomst, har mwarit föres mål för åtskilliga förhandlingar, och en commission har för längre tid sedan blifwit afsand til Köpenhamn til densammas reglerande. J härwarande arkiv har man funnit en urkund, hwarigenom frihet från sundstullen tillerkännes Stettin, wisserligen då det war under annan regent; men om Danmark tillerkännes häfdrättighet, få bör icke mindre Preussen på allwar söka afskudda fig den tryckande bojan. Som det heter, skall Konungen sjelf resa till Köpenhamn, för att få denna angelägenhet afgjord. England. London d. 15 Okt. Konungen af Frankrike har företagit ätskilliga utfarter i granskapet af Windsor, och deribland afwen tid Turikonham, fir fordna wistelseort under revolutionen. Dagligen hafwa stora festiviteter: gifwits mid hofwet, hwilka likwäl endast bestått i mida dagsfeter. Den största af dessa war den som gafs den dag Konungen erhöll ffrumpebandgsorden. Kommunalstyrelsen har öfwerräckt Konungen en adress. Vuds: mig Pbilip talar ganska flytande engelska fpräfet. Den 14 anträdde konungen återresan på jernwägen till Lons don och derifrän till Dover, för att derstades inskeppa fig till Calais. Konungen skall hafwa medhaff till reds penningar den lilla summan, 5 millioner Francs. Kysslaud. Från Ryska gransen d. 2 Olt. Ryktet om Prins sessan Olgas förmålning med Prinsen af Cambridge förs klaras i bref från Petersburg wara ogrundadt. (Jnsändt.) Rågot om orsakerna till eländet i landet och den tilltagande pauperismen. Biskop Agardhs ty wärr sanna relation om frällnins gen i landet har icke just gjort det behagligaste intryck på alla dem, fom läst detta anförande, och likwal har han ide afmålat den nöd och swåra belägenhet, hwari swenska allmogen och till ftörre delen den åferbrufande klassen för närmwarande befinner fig, och fom ide är når gon hemlighet för en och hwar. Och detta är ej blotth Iofalt, utan troligen nästan öfwer hela riket. Den ene