orrafs haucrt Ppotltofotrt)öot, ibbtas 14, 44 TEMP misstanka yvvats mot Audreas Andersson och Eric Ans dersson i Foutskäl samt Erik Nilsson i Höga om delats tighet i ifrägawarande poströfweri, hade ofwannämde Kross nolansman d. 20 sistl. Sept. sammankallat manskap från Surteby, Törestorps, Foutskäls, Hwilgs och Höga byar för anstallande af noggran granskning efter de bortröfs wade penningaxne. Wid derefter med nämde misstänkte personer hällne förhör förnekade de all delaktighet i ifrås gaställde rofweri, afwensom såwål bröderna Anderssons som Erik Nilssons föräldrar och twenne systrar inftäms de i deras uppgifter, att de warit hemma natten Då röfs weriet sledde. Den derefter anftällde visitation få wäl inom hus fom i alla omkring Fourfäl och Höga waranz de stenros och gärdesgårdar, war likaledes utan lyckligt resultat, hwarefter och sedan natten inbrulit, Länsman? nen från stallet afreste med tillsagelse till det församlade folket att förrättningen för dagen war slutad. Meu frå ga fade då bland den qwarwarande menigheten uppftått derom, att Fourffälss och Högarpojfarne, hwilka påtag? ligen woro sakre till poströfweriet och onekligen äro upp? hofsmannen till de flesta af de många stölder, nidings? werk och illgerningar, fom inom Foultskäls socken och def granskap esomoftast föröfwas, men för hwilka de, oaktadt alla visitationer och ätal, merendels lyckats undgå ans swar i följd af deras illistighet och tjufwaklokhet, hade gjordt sig förtjente af stryk, helst allmänheten wore, dels genom de täta visitationerne ofta beswärade, och dels i och for dessa, af tjufwarne med knifwar hotade m. m. Under slika samtal hade Eric Nilsson i Höga utkommit och erhallit några rapp, derwid folket bemärkt, att Aus dreas och Eric Anderssöner innestängde sig i Nils Ericds sons hus, och då de derföre tillsades att utkomma, rufaz de Eric Andersson ut mot folkhopen med blottad och upps lyftad knif, och sökte att bereda fig rum genom denfams ma, hwilket afwen lyckades, hwarefter han tog flykten öfs net on narbelagen ä, i hwilken han dock, i anseende til dess djup, hade omkommit, om ej en del af folkhopen, fom, förbittrade öfwer hans anfall med knif, sprungo efs ter, hade dragit honom upp. Nu lärer äfwen tan ers hållit stryk och framfördeg derunder till Höga, der ej mins dre han och Eric Nilsson, än äfwen Andreas Andersson, hwilken under tiden utkommit på gården, erhöllo många slag. — Kronorättaren Andreas Larsson och Rämndemans nen Börje Gustafsson, hwilka wid visitationerne biträdt och ännu qwarworo, ansågo nu agan blifwa för stark, och atillsade folfet att dermed upphöra, Men desse fwaras de att ingen borde bedja för banditerne, att de wäl förs tjent stryk och med dem ej wore få farligt m. m., och få inträffade den olyckliga händelsen att folfet ej bättre bes räknade de flag de i mörkret gåfwo, än att desse träffade få illa, att Andreas Andersson och Eric Andersson i Fouts stal denna natt aflidit. Eric Nilsson more dock ännu wid lif. Äfwen drängen Johannes Gabrielsson, fom likaledes war misstänkt, hade fått stryk, men utan några äkommor, menliga för lifwet. Wid följande dagen erhållen underrättelse härom, — 17i.. CAnHA d fartarvitig I