Paris d. 13 Sept. Ett nytt rykte, att AborlsNRas blijwit tagen till fånga af Piarockanarne, finner dens gång mera trowärdighet, alldenstund det lar grunda på on inberattelse från franska koniuln, fom sjelf eve llit underrattelsen af Hr Bullwer. Bladet Algrie berättar, att wid Tangers bombars ment hade officerare och manskap på de spanska, Pvens , danffa och amcrifanska skeppven wisat den lifligaste npathi och under jubelrop och handklappningar följt nska flottans manövrer. Då ett fransyskt ängfartpg 1 nåra förbi en dansk korvett, ropade de danffe offts -arne bögt: framåt! bravo! lefwe Frankrike! lefwe nsmännen! lefwe Prinsen af Joinville!Endast de gelske skeppen lägo stilla och instämde icke i de öfriga tionernas hurrarop. Tyskland. Prinsen af Wasa. Det heter från Frankfurt 9 Sept. Domen i äftenffapsrkfilnadssprocegen emels 1 H. K. H. Prins Gustaf af Wasa och Prinsessan Lonise nalle Stephanie af Baden har d. 11 Aug. blifwit af nnad af det storhert. badiska evangeliska consistorium d. 26 dennes erhällit Storhertigens sanction; tillfölje araf den d. 9 Now. 1830 mellau nämde perfonuer afilus de aktenskapliga förening blifwit upplöst. (Jnsändt.) Fyrwerkeriet och Musiken. Malmö Tidning, hwilken omnämner ett af Hr Schunch rstädes afbrandt fyrwerferi, tyckes wid detta finn ese lande uoje, säsom Ref. kallar det, blifwit helt och llet beröfwad tdeen om allt hwad odling eller bildning ill saga. — Att ett fyrwerkeri år wackert, medgifwes — en, hnruwida dessa efterapade metheoriska sken, hwilka AUbakakasta det af eldgnistor förwillade ögat i ett cdavs stt mörker, kunna jemföras eller, ännu wärre, sattas samför musik, det år något oerhördt. — Mat anföra a de bewis, hwilka wisa musikens wmwälgårande tnflys nde på sinnena och dess wärde i allmänhet såsom buds ngsmedel, wore att hämta ur ett bottenlöst haf — ja! raf skulle bliswa ett outtömligt förråd, hwaraf Malmö idning i sekler kunde erhålla spaltfyllnad. Til bewis för fin sats, art i de lander, der mufts n mest idkas, råder alltid största oron, anför Ref. att ermaniens lugn härrör utaf fyrwerkeriets framsteg. — ef. måste troligen ha ett annat Germanien ibland Sands iksöarne, än det Germanien der en Mozart, Bethoven h Haydn m. fl. hwila. ÄÅnnn ytterligare will jag upplysa Ref. om, att det dra Curopa, eller snarare sagt Portugal och Spanien, r ännu de barbariska nöjena fortfara uti Gattjoliciss ens dunkel, fyrwerkerierna hafwa nått sin största höjd, h der dessa ägonfagnader på deras helgons högtidsdas r, med sina lysande raqueter framwisa åt den lurande mnmördaren offret för den legda dolken. Det enda, som en undseende Allmänhet kan af Ref:s