Helsingborgs-Posten – 21 september 1844, sida 1

tillgifwenhet, hwarmed det uppammat de öfrige Stånden samt dess uppoffringar för fäderneslandet. Anförandet slutade med att fråga om det war detta Stånd, fom has de att förebrå fig den otacksamhet, hwilken på de fifta åren wisats Carl Johan för de wälgerningar, han tills skyndat fäderneslandet, och hänwisade på Sweriges för: ste ridderosman, fom ännu ligger på plågans bädd, tros hetens martyr. Hr v. Troil varade helt fort. — Fris herre Palmstjerna proponerade att diskussionen öfwer denna fråga skulle få särstildt tryckas. Häruti instämde Hr v. Hartmansdorff på den grund, att det ingalunda stulle wara menligt för pluraliteten, om äfwen minorites tens torftiga skäl kommo till allmänhetens kunskap— Jr Rosenstjernas motion om wal inom Ridderskapet och Adeln blef efter en något widlyftig diskussion remits terad till NRiddarhusUtifortet. För öfrigt dels återres mitterades, dels bifollos en mängd från utskotten infoms na memertialer. Hos Presteståndet förekom intet af wigt. Når gon diskussion uppstod ang. Statsutskottets utlätande om bestämmande af en preskriptionstid för fordringsanspråk i anledning af Götha kanalbolags och Malmö f. d. di skonters utredning. Utlätandet bifolls, likasom Statduts skottets memorial om godtgorandet af kostnaderna för Riksståndens klubbar. Hes Borgareståndet upptogs plenum af em näs ra twå timmars debatt öfwer Statsutskottets memorial rörande de i utskottet inwalde Landshöfdingarne. Den oppnades af Hr Norin, fom uppläste ett skriftligt anför rande, hwaruti han yrkade proposition på fin memorialet åtföljande motion. Diskussionen slutade med votering, hwilken utföll få, art Staåndet (med 35 röster emot 13) med bifall till memorialet lade detsamma till handlingarne. Wid Bondeståndets plenum förekom Kgl. Maj:ts nådiga proposition i fråga om f. departementschefernes wid Generaltullstyrelsen, Presidenten af Billberghs och Kanslirådet Walerii befriande från ådömdt erfättningss answar i målet, rörande den efter afl. Uppbördstullförs waltaren Finer yppade balans. Efter en temligen wmids lyftig diskussion, derunder ingen enda röt höjdes för His fall till propositionen, blef denna remitterad till Stats: utskottet. Till Bewillningsutskottet remitterades Kongl. Maj:ts nådiga skrifwelse, ang. de mid öfwerlemnandet af 1811 års Bewillningssförordning äskade uppgifter till