ånnu icke dit afgå. Men under det att, såsom det kes, begge bofwen wisa fig benagne för art bibehålla den, gör Times och några franska blad fig all möda uppreta sinnena. Föritnämde blad har fåilunda offent? giort flera bref, hwilka der enligt uppgift mottagit af ttiska officerare. Brefwens innehåll äro högst förnärs nde för franska marinen och ha gjort mycket uppfeende ngland och Frankrike. — Om Otaheiti har det plöts en blifwit tyst. Flera engelska familjer hafwa lemnat England. Drottningen af England har nu, heter det, bestämt till en resa till Jrland, hwarest man likwäl på intet t will uppgifwa repealsaken. — Prinsen of Preuss n wisar man i England synnerlig uppmårksamhet. SKaukasien Constantinopel d. I Aug. Sednare skrifwelser fräfta Ryssarnes nederlag i Kankasien. Den ryska rps, som angrep Schamil wid Derbent, war 30,000 an stark, och led en förlust af mer än 10,000 man. aledes bekrafta underrättelserna, att bergsboarne bes t passen, som föra till Georgien, så att förbindelsen ellan Kaukasus och denna provins blifwit afskuren. — (Jnsändt.) Några Ord i sinom tid. Under en tidepunkt, då reformer öfwer allt yrkas h då till och med det urgamla Swenska folkets repres AMtationsfätt skall omskapas, torde det icke wara olamps agt, att fästa Rikets församlade Ständers uppmärffame t på en reform, fom rör ej blott de fyra stånden, utan la folkklasser af båda könen och utgör en af samhällets ligtigaste angelägenbeter — jag menar halsewärden wid samlösa och hwad dertill hörer. Jns: will harmed hafs sagdt, att det är hög tid, art på ett åndamälsenligas sätt ordna denna angelagenhet samt bereda brunnds After tillfälle att sig der uppehålla för bättre pris och umed mindre bekymmer än hittills. For sådant ändamål, fy då en mångårig erfarendet wisat, att egoismen hin: ar alla dylifa företag i stort, fom fordra uppoffringar; föreslår Jns. att för statens medel inföpes Ramlösa elsobrunn, ett stålle, fom wacker utlänningens förrjuss ng och afund, och fom eger utmärkta locala företräs en framför alla öfriga helsobrunnar i Riket. Skulle äl under ett sådant förhallande Staten, dbetraktad fom las wår Moder, icke räcka oss en hjelpsam hand för att fordra ett få wackert ändamål, heldre an att förspilla Ha tillgångar på andra mindre nyttiqa entrepriser? elsowärden tillhör ju owedersägligen statens moderliga ård? Fins då någonting onaturligare än att barnen ola betala allt och modren intet? Åtminstone böra ej rnen betala mer än skäligt är, i fall modren ar fats våg fom wårt arma Swerige. Så länge Ramlösa Nels brunn blir en enskild persons egendom, och följaftlis en en induftrisinrättuing, fan ingen brunnsgäst bli ders oM NA La