Representationsreformen (ur Barometern.) Af de mer och mer talrika opinionsyttringarne för det nya representationsförslaget will det synas fom mwoz ro def gynnare mycket flere än def måtständare, — och få låter det äfwen i enskilta skriswelser. Niksdagsmans nawalen i borgares och bondestånden äro och af den bes skaffenhet att intet twifwel lärer äterstå om en berydans de pluralitet, inom dessa stånd, för reprefentationsreforz men, och hwad presterskapet angår få förmodas numer att pluraliteten af de wöroiga fäderne ide gerna torde fätta fig emot de twenne förstnämda ståndens samt snart nog hela det Sw. folkets högt yttrade önskningar. Altz få lärer wäl det egentliga motftåndet wara att förmäns ta ifrån ridderskavet och adeln. Men — om ej wåra korrespondenter irra — få skall äfwen adelns pluralitet icke numera wara så högröstad emot förandringen som för en månad fen, då det talades om att utfafta det hwilande representationsförslaget genom riddarhusets fönster. Nu berättas till och med (sednast från Ofter: göthland) att en större del af den mindre landtadeln reser upp för att understödja reformen, och de egentliga magnaterna torde bli mindre omedgörliga än man förmodat, enår deras betydelse och wigt afwen för framtiden beror mindre på den sjelfskrifna reprefens tationsrätten än på abhnseherrarnueg fideikommisser, och högre bildning, — twå ting, fom alltid göra fig gällande, ehwad de äro inprotokollerade eller ide. Se der ett skäl hwarföre wi ej frukta någon öfrers flygling af hopen, någon bonderegering. Twärtom: mi tro och påstå att de höga herrarne (NB. de red: bara) skola, efter det nya representationsförslagets ans tagande bli flertaligare, på riksdagarne, än förut. Ja, wi torde sedermera få ett slags stora herredagar,