styldige i Lundatrakten!!) och folket till och med i Sås ne är på många orter af olifa storlek, helt mid den åls dren. Jcke fer man i allmänhet få fmå ynglingar inors ra Skåne. Hwad åter wertligheten på Skänes slätter beträffar, få torde densamma, fom ide öfwerträffas i Skandinavien, wäl synnerligast wara en följd af jordens fruktbara beskaffenhet. Wore slätten skogbewert, så skulle vegetationen wara ännu frodigare och äfwen komma tis digare. Detta bewisar intet mot wårt förra påstående om wårwindarnas makt. Men försök att plantera ens staka träd af ädlare flag ån pil och poppel på dessa öpps ua slätter, och fe om de ide wexa många gånger långs sammare, bli små och förkrympta, oaktadt de kommit i wida bättre jord än der de annars wexa och skjuta fort. Detta exempel, fom ej är swårt att fe och finna i mwerks ligheten, torde wara tillräckligt till wårt Yttrande om ors saken till fmåmertheteu bland ungdomen på slätterna. Man komme också ihåg att de arma ungarna blottställas för dessa skarpa wårwindar redan innan vegetationen kommit betydligt, eller från April månads början. Hwad MW. anför om att hundar bli småwexta derigenom att de unga dagligen få bränwin, är troligen oftare omtaladt än försökt. Men om detta än är sant, få funna wi dock cj underlåta att härwid anföra en anekdot. Wår fafnas de, snillrike och berömde läkare Professor M. af R., fom i själ och hjerta hatade all fanatism, äfwen nykterhetens, hwilket wi ofta hade tillfälle höra, yttrade en gång, att han war i Stockholm närwarande wid ett nyfterhetåmös te, hwarest Prof. A. Retzius höll ett tal öfwer winets och bränwinets olika werkan på döda menniffomagar, men, tillade Prof. M. af R., det är en förbannad stor skilnad på döda och Iefwande. Så torde det äfs wen här wara skilnad på hundar och menniskor. Hwad som för den ena djurarten är gift, är det icke för en annan. Geten förtär Cicuta, Tobak och andra för mens niskor och flera djur dödande narcotica med största bes gärlighet, gnagare och lägre rofdjur dö wid den minsta os af Fosfor, under det att man i Lund ide kunde dös da en björn med det farligaste gift man hos of känner, neml. Blåsyra, utan luktade nalle derpå helt trankilt, tyckte kanske till och med att lukten war angenäm. Allt detta tyckes också bewisa, att bränwinshistorien om hunz den egentligen icke kan appliceras på annat folk än på fin höjd på hundturken, i fall han åter hör till mennis skoracen. Om nu också bränwinet werkade på den indiz vid, som förtärde det, huru skulle det dock kunna werka inpå barnen allt intill 3:dje och 4:de led, som W. will, ty det war ju Gustaf d. 3:djes brännerier, som fingo skulden för de små påfarna. Dödsfall Klockaren O. Fougstedts och def k. maka Cecilia Wittgrens yngs ste Son Alfrid Magnus Erhard afled stilla i Kågeröds Klockaregärd d. 23 Juni, uti en ålder af 10 mån, oc 3 dagar. Annonscr.