ufwiider ftorsa sfrarttonens agg, all ut sösterlanöstt Ull, en förefaller mera som wålboren, personlig owilja, än m ärlig, Swensk öfwertygelse. J allmänna opinionen ar således Swenska Niddarhuset, såsom reprefenterans , hunnit tillräckligt mogna till skörd, och lätt raknade rde, utom def egna murar, de kampar wara, fom upp: äda till def förswar. Emedlertid wil grundlagen, att la fyra stånden stola wara ense om beflutet, för att ra det till werklighet. Riddarhuset måste således, af re drift eller med eftergifwande för tidens fordringar, funna fin egen Dom, för att den skall anses fanfiios rad. Sielft måste den öfwer fig läsa formeln: Af rd äst du kommen och till jord skall du åter warda.. Ren detta sker icke, fom wi redan anmärkt, utan hård tre och inre strid. Många finnas wisserligen, och till fa sluter fig, för fin del, förf. till denna uppsats, hwils anfe fin representativa arfsratt löjlig, och ett ombud ap, der ingen kommitterat dem, fom en absurditet. För sssa far der således icke ens wara något offer att Är Ärskänka en rattighet, som aldrig bör kunna emanera ur gon annans hander än nationens, få wida man nems en finner fig ense derom, arr det är nationen och ice rtfintrefen, som wid ett Riksmöte bör representeras. ken inom Swenska Adeln finnas också i denna fräga ementer till ett fruktanswärdt motstånd, ifrån dem, för )ilka Ridderskapets reprefentattonserått redan fom traz tion är helig, Anda ned till dem, hwilka, fom werkliga kapitalister, frossa i förwantningen på Riksdagarnes Idftugucfrihet och Riddarhuss polettens oantastlighet. — CForts) Mwarj ehanda. — KänstosambeEn fransysk tidning berättar, t en dame i djup sorgdragt, med ett ansigte, fom uts dte djup smärta, nyli igen inkom på ett apothek i Lyon, följd af en tjenare i livre, hwilken bar ett skrin med praftfullt wapen. Hon begärde nägot Spiritus ini, under det att tjenaren satte strinet på diffen, hwars er damen öppnade det och framtog en glasflaska, lrvils i inneslöt ett hjerta, och bad att den matte blifwa fylld d spiritus. Apothrkaren, som blef djupt rörd af dans sorg, uppfyllde hennes begäran. Han wågade ders uttrycka sitt deltagande, I det att han anmarkte, att emålet för hennes ömma sorg måtte hafwa dött i en ig älder, då bjertat war så litet. Hon swarade med af djupa suckar afbruten röst: IA, min Herre, Dit den warelses hjerta jag höll mest af i weriden; det min stackars lilla knähunds hierta. Wigde: Ryrkoderden mid Qwistofta och Glumslöfs församlingar H. S. erberg oh Mamsell B. G. Linden, wigde i Heisingborg. d. 22 ew. Maj. — ———— — — —— — Annongtet Mt RNE — U——k.. FF Ö