qvinnorna, giftwurxna wid 6—8 års ålder, utlefwade färs ringar stundom wid 30, och om wi betrakta Eskimoerna, detta af ett barbariskt klimat förkrympta folk, så blifwa räesultaterna ingalunda samre. Såsom ett barn från tem pererade zonen behofwer menniskan liksom wexterna och djuren i jamma klimat, lugn, sollus och warme samt en frisk luft om hon skall skjuta upp och blifwa lik sig sjelf och sina fader. Satt en planta från samma klimat ännu spad ut på wara berg, der windarna stryka fram, frosten och solen fortorka, och hon skall antingen wissna bort eller i det minsta genom sorgfaligt bemödande bli pygmeisk och dwärglit. På de hogre falla bergen bli afwen de större träden slutligen endast små buskar, få år der med tallen od) björfen i norden, få är det afwen med boken på Cars paterna, och jå ar der ofwerallt. Samma förhällande är äfven med menniskan. Ett erempel från Sweriges mildaste provins torde harwid kunna anföras. Lunds Weckoblad tror Gustaf Ill:åjes brännerier warit orsak dere till att bewärmngosmanskapet, fom samlas i Lund, är få småwext. Branwinet och def mycket beryktade giftiga werkningar i all ära, så är denna småwerthet dock en foljd af klimatets inflytande. Den, som någongång känt wårwmdarna pa Skanes slätter, skall icke förundra fig ofwer detta påstående. På dessa slätter har man inga betesmarker, utan här maste 7—8 års barn, gossar och flickor, ut arr wakta, börja med Apr. och fortsätta foms maren ofwer. Wid högre ålder, 10—15 år, måste de bir träda mid wararbetet. Dessa barn äro således vupphörs ligt under bela den tid, da deras fysik behofde wård och skydd, ursatta för de skarpaste wiudar, fom äro på dess fa fläster i hög grad genomtrangande, för allt fommars solbadd utan lugn och utan skugga. Den, fom ice tror art detta har ett mättigt inflytande på ungdomens fyfis ffa utbildning och förorsakar kuntig och hopkrymt wert, den har icke heller något begrepp hwarken om menniskans eller den organistia naturens utweckling i allmänhet. Lunds Weckoblad torde derfore antingen upptaga detta sasom ett faktiskt bewis eller också soka att wederlägga det. — Annmnangee.