IN (1, Vilt 11111 —4 1414 !! 1 — Ive FEI TE SER Fp — Ö eder, bruf, manor, sympathier. Carl Johan kunde icke vara hwad Gastaf l, Gustaf ll Adolf och Carl XI woro så bög och skön mening — Swensta allmogens tung. an förmådde icke sjelf meddela fig med der stand, fom, annt Konungsligt sinnadt, alltid warit på en gång tros ens och frihetens sakrase warn. Hwart ord ur tojan om, luttradt rå förnäma tolkars lappar, til hang ora; et stod en mur af hofman och Franska emellan bonden cy hans korung. Också hade Carl XIV Jopan, wid den ista of sin Regerings rifodagar, den grämelsen, att fins ha, det iust detta ständ mest oppositienellt af alla uppe JTrädde mot hans styrelse. Det kunde och borde jannerlis den ha warit annorlunda. ö Mån vm fin nations ära war Carl XIV alltid, ty han bade sjelf en åra art bewara ech i sädant fall mös flag fursten och Nationen fill ett. Må man erinra fig, het, wid den förhatliga freppsbandelsaffären, fom ännu hvider diupt i hwarje fosterländskt hjerta, war det dock Farl Saban, fom, i sittande Statoråd, erbjöd fig art med fwardet i hand uppratthalla sitt lands på freljaita ans seende, att sjelf gå ut i spes sen för de fira och med blod ftwå den forödmjutelse, fem den forattligaste tmberes mannasnikenhet borjat och somnig efterlatenhet slutat ait sinfoga Swerige. Der war bjuten från G:ossBeeren och Dennewitz, som än en gang flanmmade upp i ådel wrede. Det war den gränade bärforaren, som annu mu hg: ga en lager till de redan wunne. Att en person, staud pä den föga afwundswärda öjd, fom en Konung, någon gang mul stiga ned från skydragens region och helt menskligt luta site hufwud wid n mäns bröst, ör lika naturligt, lita lsitet att sorundra ig öfwer, som att denna perlon, i aumanna omdomet, här namnet: gunstling. Det ar dock egentligen ect förs ingande. Wan är mera, an gunstitng. Kanske hade e Carl Jopan i allmanhet den stora formagan att med arp blick walja fin omgifning, sina Embetsmän, föres nålen för sin ynnest. Redan som Kronprins bortslösade han, Kungligt frikostig, oerhörda summor pä personer, om man gifwit namnet odagor. Som Konung utsåg an funktionarer, dem allmanna knotet twingade honom at: ter aflägsua. Men i walet af en slötewan misstog han lig dock ide. DÅ allt hopp redan war ute, Då den Kung liga anden blott medwetslost annu dwaldes qwar i det ordiska, då många redan böjde kna, for att tillbedja den ppgående solen, stod denne mån änau oattrottlig och os fwand mid dödsbädden. Han ar en bland de icke mång aliga, hwilka, afträdande sem furftesgunftlingar, af fols en namnas altningswarda. Art Carl XIV Johan war en stor man, skall icke det förskamdaste tadel wäga neka honom. Historien skall illagga, att han war en god och walwiljande Regeunt. Hen sfall, för hang werkliga förtjenster, förlåta de migs sag han möjligen begått. (Calm. P.) Dödsfall. YTFTt Cnkn WA. -n Afa MOD svs a sa CSN Mat aff AST RN