och de nyfikne från grannskapet sfyndade dtt. Dean ti inrade sig genast allmänt, att ett rysligt brott for läng tid tilbaka blifwit begånget af twenne munkar och ända hittills forblifwit utan offentlig bestraffning. Ä ö Den tiden munkarne ännu egde denna villa, förs swann nemligen en ung flicka i trakten, utan att man kunde finna hennes spär. Då brodren sakristanen en afton, som wanligt, efter messans slut, stangde dörrarue till kapellet, märkte han ice att en landtman insomnat i en af biktstolarne: och denne, fom waknade för sent för att utan olagenhet falla på dorrwaktaren, mafte finna sig uti att med tälamod afwakta tiden för sin befrielse följande morgonen. J följd harar widtog han fina DUpos fitioner för att tillbringa natten fi buqwämt, fom oms ständigheterna medgånvv. Redan hade han lyckats att ånyo insomna, då sakristiedörrens oppnande afbröt hans sömn. Han kastade rädda blickar År den sidan, bwartz från ljudet låt höra fig, och warseblef tvenne andlige, ar hwilka den ene bar i ena handen en lampa och I den an? dre en hoftång; den andre slapade en qwinna, som ban höl under armarne, och hwilken gjorde endast swagt ber mödande till motstånd. Wid äfynen häraf fände den itace kars landtmannen sin blod stelna; han tillbakahöfl ande drägten, ty han förstod, att, wid minsta rörelse, fom funs de förråda hans narwaro, skulle det wara förbi med hos nom. Då de begge munkarne kommit till midten af ffers pet i kyrkan, uedsatte den, fom bar lampan od) tängen, dessa saker warligt, men den andre låt sin börda med bela dess tyngd falla på golfwet. De hade snart uppe lyftat en af dessa stora stenhällar, fom betäcka grafwar uti kyrtorne i Jtalien. Det olyckliga fruntimret, som skulle lefwande begrafwas, låt då höra nägra rop, som munkaflen icke kunde qwafwa; oaktadt hennes händer was ro härdt bundna och ehuru hon befann fig synbarligen i gansta långt avancerad grobesse, lyckades det benne att resa sig upp på knå, och hon tiggde nåd af sina bödlar. Desse höllo rådplägning ett ögonblick och syntes tweka hwad parti de hade att taga. Af en åätbord, fom den ene af dem gjorde, trodde landtmannen att de skulle gtfs wa wita för den yrterfta fanfla af mensklighet och åt minstone beröfwa deras offer lifwet innan de instangde henne bland de döda, och han war på punkten att ide längre funna beherrska fin harm. Lyckligtwis hade fas fan förlamat alla hang lemmar; en mellankomst ä hang sida skulle blott förorsakat hang död jemte den olyckligas, hwilken han wille rädda. Mod att begå ett omedelbart mord felades tydligen de bägge bofwarne, ty med en hafs tig rörelse nedskuffade de offret, fom rullade ned i graf: wen. Stenhallen blef omsorgsfullt åter lagd på sitt fal: le och de begge bofwarne förswunno med langsamma steg samma wäg fom de ditkommit för att fullborda fin tl gerning. (Forts.) Mwarjchanda. Neva INA OP FO (Cr ATA DZ Born Efa ll 2 ER vs ND ASQ --?Gae2p)AUA-2 JM — —