ech tunn a bedoma sitt sanna iatrasse, (fe dragit tbetåns kunde att ingårt en jörening, hwilken endast afser etiiuc bordes bistand i olyckan och stygd emot förluster, fom hwars fen kunna fornsses eller annorledes afwarjas, ech då får fom utmarkande characteristit af inrattningen sig företer, att ej mera samm anskjat s, an fom nått och jemt betofz wes för föFklusternes betackande, utan all berasuing af winss eher annan fördel, an den, fom i lika mån faller alla delagarne till godo; sA synes det som borde de mine dre bemeclade, för hwilka för safringsra cn ar af största wigt, ovetingadt kunna sluta sia tiu en förening, fom wise serl. gen tunnat, fill mera beqwamlighei för den tormögnas te, annorlunda uappstallas, men fon just for almanhetens gagn blywit to sin nu warande form framstald, och fås dant desto hellore, four afgifterne för de mindre förför kringsbeteppenai alla handelfer femma at: bläfwa, ge nom foreningen med och i skygd af den fora förmogens heten, så ucdtryckt e, art afwen den farlige dagakarlen fan, medo uäppoffting af endast en half dagsgennimg, under les la aret bercda ssig Jaterhet for ett losorcko tili wärde af nagra hundturc rör. — ett belopp, jom i olyckans sti nd sor der fär:ige har mera öctydelsfe, an de större förluster åä ofta umdarliga lösörcpersedlar, som funna dracba de sormöguare. DÅ man pa jörenamnde grunder! bör hoppas, att dels tagandet ker inrareutugen hadanefter skall blifwa mera all: mant, ar det å andra sidan en samwetsjak for nu Ivar rande Bolagsmånnen, ywitka hafwa ledningen of Bolas gets angelagenheter i sina hander, att med den yttersta noggranhet och ratiwija afwaga de eltifa lettade förfas ktringstagarnes elika anspråk på raltigheter och fyldws häter; wal wetandes, atv förtryck a ena eler andra je dan, förr clier jeonare undergrafwer Bolagets beständ och) ändamalsenliga utweckting. Oct ar i derra hanjeens de egeneligen frågan om otita anjwarighet för brandffar dors ersattande, som utgör föremål for olika intressen; och der saller fig klart, att inwanarne i de större faders ue, som aro bevyggde med st nous och korswirishus, ele ler anora mindre elofarlige iyÄs, ickt tunna anse jin (oder egendom wara lika blotttald for eldens härjning, fom in bänareAi tvädbussataderne, och att de förre följaktligen icke rattwisligen vora dela samma answarighet för braud; skadors ersa. taude som de seonare. — Den Argumens latton Herr Landsyöfoingen Bergenstrale i detta bhänfes ende ochagar feamsställa, wittuance vm både skarpsinne och warme r nit sor jakens utredande, ager wi kir den till en del sin rigtighet; men den stödjer sig lkwal bunvuds saftigen endast på den owissa foruisättnengen, at: bergning of losegendomen alltio skall funna aga rum — en före nisa tarng, som man onikade all:id matt: gå i mwerfftäls lighet, men som dock endast ar en förhopening, bervens de på lyckans windkast, och salcdes alldeles elamplig till uteslutande grund för bestammande af salfwa lifsprinci pen i Bolaget. Det medgifwes act en bilig gradation i berörde hanfeende. blifwit iakttagen wid be stämmelse n af incrädesafgifterne; men werkan af denna gradation