62 — 87 — 81 — 21 — 4. På begäran införes följande ur Jonköpingsbladet: Efter den stora eldswåda, hwarmed Wexjo stads ms wånare nu återigen blifwit hemsökte, har, t owissheten om widden af denna olycka och def werkningar, en all: män nedflagenbet wisat fig från alla häll. Under sådane förhållanden war der med sardeles tillfridsstallelse, fom man af Herr Landshöfdingen Bergenstrahles yttrande i Jönköpings Tidning för den 18 i denna månad iunbems tade, dels huruledes, öfwer all förmodan, det lyckats de brandskadade, att rädda den betodligaste delen af sin ldör egendom, och dels buru ringa werkan denna stora olycks händelse förmodas komma art utofwa på det nyligen här i rifet för stadernes inwänare bildade tosöreforfafringes Bolag, hwilfet, för ersattande af den formodade brands skadan, endast skulle behofwa att på delegarne utskrifwa 10, eller högst 30 ff. banko per 1600 vifödaler — en utse gift, hwilken, sasom sådan betrakzad, knappast är ward att nämnas. Man skulle wara frestad act misstro möjs ligheten af detta resultat, om uppgiften icke härledde sig från den person, hwilfen står i spetsen för Bolagets fys relse, och fom för öfrigt få förtjenstfullt och ocgennytagt offrat både tid och möda för tillwägabringande af en ls rättning, twilken få waldigt vd walgorande ingriper i rikets alla fäders inwånares ckonomiska trygghet och be stånd. — Man är derföre både berättigad och skyldig, att antaga desse uppgifter såsom oswiklige; och man förs anledes deraf till den reflexion, att om, å ena sidan, det för Bolaget är godt att undga någon drygare taxation, få år det likwal, ä dem andra fidan, bellagligt, att dels tagandet i Bolaget icke synes hafva, inom den brandifas dade orten, warit få allmant, fom man med fal fans nat förwänta i et: samhälle, hwilfet få nyligen blifwit af enahanta elycka hemsokt. Det ar efter all sannolikhet endan den förmegnare delen af stadens inwånare, som wetat art begagna den råddningsplanka, hwilken likwäl warit rackt åt hwar och en, och det på wiltor, som ts galunda funna anses hafwa öfwerskridit hwars och ens förmåga. Det ör längt ifrån Jnsandarens afsigt att ges nom denna förebråelse wilja lägga sten på bördan, tids fen nu mera, sedan olyckan intraffat, endast bör blifwa föremål för medmenniskors behjertande och hjelpsamhet; men det tillhörer den omtäntsamme, att af olyckan taga warning, cc att begagna rillfället, för art skingra förs willelse, der sädan ager rum, ech wacka sorglösheten, der denna är omissktännelig. Man må wäl ide funna fors dra, art den mindre bemedlade och fattigare delen affär dernes inwånare, hwilken wanligen är nödsakad at: fer daglige behof anstranga Hela för uppmärksamhet, skall ä ga förmåga och wilja, att llart genomskäda och bedöma de grunder, på hwilka försakringsanstalten hwilar; men — 7—kLk——2r0s—— —,—— — — — —