JILL MIL LLIUE 1 0 ( .2 .— dagar derefter lemnade han hospitalet fullkomligt frisk. (U. C. — utomordentlig skyndsamhet medelst mas chiner och jernwagar. Ett pariti rå bomull regmis rerades från Liverpool till Wäanchester. Handlanden I Liverpool erhöll brefwet om aftonen, och lär genast fame ma afton från sitt magasin hemta bemullspariict, sädant detsamma i balar ankommit från Amerika. Morgonen derpå, kl. 3, foreskaffades partict, ar de outtröttliga Ios somotiverna, med stormens hastighet, på den glatta jeriuz banan till Manchester, der man emottog bomullen, fl. 7 på morgonen, I reqvirenternes faktori. Balarne Öppnas des, utpackades och öfwerlemnades att bearberas af ange machinen, fom litsom med fortrollning sönderplockade, nt redde, rensade och afdammade hela partiet; förwandlas de detsamma först i breda remsor, utdrog dessa remsor till smala tågor, och dessa lösa tägor till tunna sina rå dar, 20 FCaufs på ett T (en Hank ar 800 alnar lang) medelst 1,000 sma af ångkraft fringsnurrande rullar. Ki. 11 öfwerlemnades vet Jålunda spunna garnet till Powerlooms (Mabinawvärftslarnuc), och dessa hade, i rattan tid, få mycket deraf fardigt, före den senaste trainens afgäng till Hull, att man kunde skicka Hrr .... wit Hull cit prof på tyget, som hade de egenskaper, de önskat wid gårdagens beställning. Da, morgonen derpå, underrats telse ankom från Hunll, att tyget appreberades, och att man aännu ytterligare utstrackte bestalningen, läto brjags de fabrikanter i Manchester alla fina Powerloome fattas i werksamhet, och lemnade, samma dag, en del af det emedlertid fardiggjorda tyget till Priningvworre (NYCfNngse machinerne.) Der trycktes, torkades, glattades, tacones rades och inpackades tyger, och tredje aftonen efter bes stallningen kunde de första tusen styckena färdigwafda fas liko afsändas till Hull; de öfriga följde efter de påföle jande dagarne. (NRaj.) — Fjalliga och befwansade menniskor. En Tysk, Julius Kobel, fom refer t estindiska arkipelagen, omtalar i en upsats, hwilken ar införd i das Masland, ett folk Tajak på Borneo, hwars hud är båeklädd med fjell liknande den manlige farpens; då man med han den stryker på dessa fjell affalla de gansla ofta, särdeles i ansigtet. Men icke nog dermed; bland detta folk fins ner man ganska många, fom äro försedda med en 5 till 7 tum lång swans, fom är utan hår, och i öfrigt ganz ffa mycket liknar swinens swans; denna befläda de med bast eller blad. — Detta felk nytjar ej några slags iår der utan föfter allenast några blad kring medjan; det bor i små låga af säf eller kokoksblad uppforda kojor, til: få wanligast äro uppsatta i traden. Det lefwer i t full komlig råhet, men år deck grymt; menniskooffer ega hos detsammn rum. — Kineserne, fom bo på Borneo, pläs ga föra unga flickor af detta folk, hwilka de öfmwerftrvus få med en af dem beredd salfwa, hwarefter de nedjatz ta dem i en håla eller grop, dit hwarken någon folftrås le eller frisk windpust får intränga; här måste de förbli 1 OQO Dnan ömarunper de få blott mycket lättfmäålt föda,