Ant s wapen, och på hwardera sidan deraf en ssöld med en gerkrans i guld. På andra sidan finnes öfwerst en ongl. Krona i guld med 2:ne lagerawistar under, samt onungens namuchiffer, på begge sidor omgifwen af öldar med lagerkransar i guld. På denna sidan läses inna inskription: Under Konung CARL XIV JOHANS gering kyggdes hamnen och fullbordades 1832. På dorne äro jemwäl sköldar och på hwardera framsidan terst lejonhufvuden. Det hela är omgifwet af ett wäl betadt jernstaket. ö Hvad jubel spörjs i dag cid Sundets vågor! Är det Midsommarsolens lågor, som väcka land och stad till glädjens rus bland doftuppfyllda indars sus? Är det naturens fägring, som förleder de gamle till en stormig fröjd, och varm förtjusning kring de unga breder, och lyfter sången ifrån dal och höjd? Det är ej sommarns prakt, ej solens flamma, från hvilka dagens jubelröster slammau. Ditt namn, o Konung! gör vår fest så glad, och stolt i Sundet speglar sig vår stad. Här steg Du först uppå den svenska jorden, här vigdes Du i kärlek vid Ditt nya fosterland i norden och svor det trohet, hjeltedåd och frid. Ett herrligt minne! I Ditt bröst det glöder med känslans värma ifrån söder. Du glömmer ej det stora ögonblick, då Sveas genius slöt Dig till sitt sköte, och trygg i Dina bragders gluns Du gick Ditt höga, konungsliga mål till möte. framåt Du såg och segervan för nordens sallhet tecknaåe dess ban. Verldshandelns drama ville Du se spelas, en rol deri för oss ej borde felas, och här för seglaren Du öppnade en famn, och skeppen lägga sig i vänlig hamn. Se, nordens flaggor, hur de svaja glada, och kölarna i lugna böljor bada, och oikingslifeet lefces på vår kust, en fredlig idrott, fall af sång och lust. Tag mot vår tacksamhet, den ringa gåfvan för all dep rika godhet Du oss bragt. En högre lön Dig väntar ofvan, när Du för kungars Kung Din krona lagt. Men bättre gärd, än folkets kärlek, kräfver Ditt hjerta ej: hur varmt Du älskas här, en glad Midsommarssol vår kärlek är, och hoppet i dess sken sin blomstersagu cäfver. När sena slägter tyst i gångna tider leta, må de vår trogna härlek veta. Säg den åt tidehvarf, du scenska jern! säg, att CARL JOHAN var vår ära och vårt värn, och lär de kommande i nordens