A Rluarjchanda. Det olyckliga spöket. En skogwaktare form blifwit enkling och bodde nåra Chatcauneuf, wäcktes uvs ligen en natt genom sin hunds skall. Han sprang upp ur sangen, factade fin bossa och git ut i dörren Wid en back i tradgarden såg han en hwit gestalt med fackla i handen. Såsom oforstrackt kristen ropade ban: Är du ef gud få tala, är du af djefwulen, få mwänd tilbac få till honom Dårel hördes med dof grafröst från gestalten; igenfänner du icke din aflidna hustru? Jag kommer för att saga dig att du ide skall gifta dig med Agnes, endast Brigitta är ward att ersatta min förlust. Annars är du förlorad! Stogwaktaren wille försöka om andar låta besegra sig med jordiska wapen, tryckte ar ffot: stet, och spöket förswann. Följande dagen infördes jungs ffru Brigitta, med krossadt lar, på hospitalet i Chateaus neuf och srogwaktaren i häftet i samma stad, i ändamal att få lara jig att man wäl fan waga att jaga bort el ker fasttaga spöken, men icke art nedsljuta dem. do En elegant flådd herre hyrde ett rum hos en ens ka i Berlm, gaf hyran i förstott och flyttade några wål sinpackade menbler in i sin nya bostad samt lofwade att sjelf komma efter. Nagra dagar derefter förmarkes i bus set en förfarlig stank, som sa tilltog, att wardinnan fins ter sig föranlaten anmäla förhållandet för Polisen. Mean öryter sig in i det af den okända hyrda rummet, biwars ifrån man tycker stanken utgå och finner der ett mvin tolif i balkostym fom redan undergått förruttnelsen. Man är ha hopp att komma den bemlighetsfulle hyresgästen då spåren hwilken lär ställt sin kosa åt Hannover. Ett ängbadi Petersburg. (af Aer. Dumas). sag hade hört mycket om de ryska ångbaden, och då jag ust stod framföre ett sädant badhus, beslöt jag att ber agua denna anledning. Jag trädde alltfå in, erhöll för rubel en liten biljett och blef förd in i en kammare, om efter wanligheten war uppwärmd och i hwilken man fkladde sig. Under det jag, tillika med ett dussin an ra personer, aflade kladerna, frågade en dräng om jag ade någon betjent På mitt nekande swar gjorde han g underrättad, af hwilken ålder, till hwilker pris och af wilfet kön den person burde wara, som skulle frottera tig. Ett sådant spörsmål gjorde en närmare förflaring ödwändig. Jag fordrade den och erfor, att personer af anliga slagtet alltid woro närwarande i anstalten, för tt utofwa denna befattaing; men att qwinnor blefwo