Rmwarjehanda. Atta dagar ur en elegant dams dagbok. (Skämt eller sanning 2) Söndag. Den odrägligaste förmiddag man kan tänka fig! — Ändtligen klockan ett hemtade sömmerskan min kanelbruna promenadkladning — men min Gud! den war för fort, det ar omöjligt att gå ut o med den, den widrör knappt gatan. Eftermiddagen hufwudwerk och wisiter. Slutligen fom Ferdinand och wi gjorde musik. Mäåndag. Jag laste hela förmiddagen till kl. tolf. Jag hade icke kunnat sofwa under hela natten af förare gelse öfwer fömmerfran och af hufwudwärk; Gud, hwad en sadan natt ar trakig! Jag tankte mycket på Ferdis nand, men baron Gustaf år ändå rifare, således all: tid ett baktre parti. Nog tycker jag mera om Ferdic nand, men han är ej få rik och Jag mill lefwa efter mitt stånd. Slott man har en wacker wåning och pens ningar i öfwerfslöd, få fan karleken gerna wara borta, det har mamma hundrade gånger sagt. Jag försökte å nyo min bruna kladning; den war langre i dag. Jag gjorde en promenad med mamma ech Ferdinand öfwer Norrbro. Om afton på operan. Tisdag. I dag har jag hwarken tänkt etter gjort något, mina tänder ha småwärkt hela dagen. O Gud! tänk om jag skalle förlora en framtand — — — då skulle jag aldrig skratta mer! — — Onsdag. Hag waknade sent, blef ila kammad i mitt bår, laste litet i Gabrielle Mimanso. Hwad den Almqwist är trålig! Huru fon han skrifwa om usla handts werkare? — m aftonen wisiter, men Ferdinand som icke, besynnerligt! Torsdag. En lustfärd år landet. — Aja, i godt sällskap fan den wara treflig NOG, Men NU? — Baron Gustaf hade bjudit of, han war ca flöfande wärd, men nog är han tråkig fom alskare. Gifter jag mig med honom, få skall han nog bli en annan menniska, det lofs war jag. Pappa måste ge mig pengar till en fådan hatt som Rosalie hade, och til en ng sidenkladning, annars förlåter jag honom aldrig. Mamma stall nog hjelpa mig med den saken. Fredag. Hcla förmiddagen ute att handla. Sfulle N. N. ej pruta så bra, wore hans bod högst tråkig, der är få mycket folk af alla slag, jag tycker mera om