na olycksalige menniskobarn. — wad will du? frå gade olycksfågeln. — Jag will göra dig lycklig. Jag har här femtio böcker alla inbundna i lika band. fyras tionio af dessa band innchålla bankosedlar och det fem tionde makulatur. Stig upp, olydstågel och tag blindz wis ett af dessa band. Träffar du pa ett band med bans kosedlar, få tillhör det dig, afwensom de andra Fyratios åtta och du år då rikare än Rotoschild. Men om du far tag i makulaturbandct, då förblir du fattig som en fors forätta. Gör fom jag fagt. — Doitor Cocus griper till och får matula:ur. Fren Schabernat skrattar förs smådligt och aflagenar fig. — Foljande natten besoöter hen bonom äter, wackar honom ur sin djupa fomn och ros par: ag mill åter waga ett försot arr göra dig lyclig. Rundtomkring din sang sta nt.ionto hwiza sar och ett swart. Siig up, förbund dina ogon och tag ett af dem. Får du ect af de uwita, jå blir du den rikaste och lycke gaste af alla dödliga, men far du det fwaria, sa sorolir du fattig fom du ar. — Deftor Cocus forbinder fina ögon, griper midt i högen och fär, jem man wal kande förutfe, det swarta farct. Seen Schabernak frratiade ås ter högst försmad:igt och forswann. Olyckssageln war förtwiflad. — Foyjande natten fom feen Schadernat äs ter och wådte honom ur hang sömn sägande: jag wisar mig i dag för sista gången och wil ån en gång gora for: sök alt bry a din etur. Jag har kring din jang uppstallt ett tusende wafer, som alra åro fullkomiigt lita arbe:ade. Uti 999 af dem stnucr du mera guld och åädla stenar an alla jordens konungar ega, mint en finner du der hvars af du redan har nog. Svcbud dina ögon ech tag. Doktor Cocus förband sina ögon, treswade lange obes slutsam hit och dit och tog slutligen den wasen jom mar tom. Fecn skrattade och wisade fig aldrig äter. Rys ligen besotte doktor Gocus en maskerad. I det glada, brokiga hwimlet, sästes hans ögon i synnerhet på en swart sidendomino, hwars retande wert, snohwita hals och Icce tande koketteri wackte hans karletslaga. Hon kastar omt smagtande blickar på honom, han fripar i hoppet att hat: wa gjort en renderande eröfring, fattar hennes hand och wågar tillltala henne. MSmwem ar ni sköna mat? Kåus rev ni icke mig herr dofior 2 laspar den skena. Rey, på min heder. MBeftuna er herr doktor. Hl du ar sakert den walwilliga fån, fom i dag besöoker mig för fjerde gången, i afugt att oppna lyckans portar. Ju bedrar er, jag ar ingen får Ör, bwent är du bår My, nog wet ni det. Jag ar ju den twätterska, Åt hwilken ni är 1 yldig 6 Ror 12 fr. Doktorn ftod olycke ligare an en lutstik. (O. A) Wivarjehanda. Fragment ur en föreläsning om Torntuy parnes naturalhistoria (ämnad att hållas