um d. 20 April i St. Cloud. Konungen och Orotlie vingen af Belgien, Hertigen af SachfenzKoburg och hans egge söner wantas om torsdag till Paris. Ygmarjahanda. Journal des Vosges omförmaler följande: En inmwår nare i Evinal slagtade nyligen twå swin, hwaraf det ee na war insmugladt. Denna sörbrytelse mot tulllagarne blef genast angifwen, och tulltjensteman skulle genom en husvisitation undersöka och verificera förhållandet. Yu rendrejaren, bärom underrättad, lägger, för att undans dölja sitt swin för tullbetjeningens efterforskningar, det i en wagga, öfwerhböljer det med ett täcke, drager gardis nerna före och sätter sig att wagga. Då tulbetjeningen ingenting fann Wei huset, ämnade den företaga en vis sitation vå winden, för hwilket andamal de fordrade att husegaren skulle wara dem föoljaktig. Det är mig icke möjligt, fade denne, min hustru ar icke hemma och jag måfte wagga barnet. (på det art icke det skall wålla något burder, genmalte tulltjenstemannen, ffall jag wagz aa i ert ställe, medan ni åtföljer min famrat. Mans nen följde med på winden och tjenstemannen waggade; men ingenting upptacktes. Man Fan lätt förestalla sig den stackars tulltjenstemannens förtrytelse, då man beråts tade honom den mystifikation, för hwitken han wartt för remål. — Rapport. Till min förman Herr Kongl. Länsman och Krone Erpeditions Befallningshafwande här i focken. Wördnadofulla Öfwerhet!!! Jag underskrefna Herr vänsmans vikarius i måg: påsyn får i sagde underdänighet wänligen rapetera att såsom rångn intraffatt hela mändan och) halfwa Tisdan så måste jag i egen persen om Onsdan beskada wägen melan N. a och S. . e byar och dar ska ni tro det sag ut fom syndastraffet sjelfwast. Öch fom det mitt i wägen war en stor grop så maste jag först lägga mig deri och fade åt wäghålarna att de skulle fylla på med sten och groft grus fom få skedde. Men dä mar hela wagen brad lig likam all. de olydige waghålarne lade på bara gran ris och ler få att det blef fom en wällimg och gröt allts ihop alltigenom, derföre måfte jag åter lagga mig i allts sammans och påcka på wåghalarne att de skulle fora grus ofwanpå fom få skedde. Men nu sager jag ifrån mig hela bestyret med den bestallningen och Länsman får sjelf lägga fig i wågen och ni ska fa se att de lagga granris under och blörlsera ofwanpå ech ni får ligga i den aken dag in och dag ut året om. Jag bar i handom tillstallt Jon Ersson den hit sandna Konungens Respective Bes fallningshafwandes Kommisionsreslusion NE 687 oc) bes wiset derom får Herr Lansman skrifwa sjelf, fom intygas och till bewis lemnas. Mäjukaste tjenare Eric Pehrsson. — Auktionskungörelse. Som min sen Lars med förra giftet fatt åt mig rå mors arfwet utan afdrag för det jag mäste dragas med hand moders twååriga ants 3 SL . —2 2 r A 2