Långfredagen predika: Stadskomm. Rundström. Kyrkoherden Äkerverg. Rundström. Ottesången, Högme Ban, Aftonsangen, Stads komm. Ynlandskt I NN vtt. Sto adholm d. 3 April. Kongl. setenffapsakas mien firade i lördags sin wanliga årshogtid rå stora örssalen, hwarwid enmwogen m. m. friherre Brinkman ar ordforande, och biwistades af Hans Kongl. Höghet ronprinsen, såsom akademiens framste ledamot, åfvene m på en serskild läktare ar Pennes K. H. Kronprins ssan samt Arfprinsarne GÖ ustaf och AugusiEtt betydz gt antal af akademiens ledamöter hade infunnit sig, en deremot woro ofrige åhörare färre An wanligt, dre odligen i anfcende tull den fula wäderleken och wåglas ot. — Sedan ordföranden först på man! igt satt vedos ort för afgångne och tillfomne ledamöter, samt för de f akademien utdelade reseund erstöd och premier, åsorn, m för hang berattelse om förloppet med en med afar emiens understöd företagen odling af rhabarderwårten, wilken ej welat rätt lyckas samt en intressant upplyses ing om Swedenborgs efterlemnade handskrifter, uppe iste han en kort och nätt minneste ckning ofwer framlds e öfwerdircftören Erik Hagström, en af wåra mest fors enstfu lla mekanici, Ci mer hwilken den wid tillfället utse clade srådepenningen war flagen, föreställande Få ena dan hans namn ech tillar oc) på den andra en flufs ort och en afbild af den wid Rosendal befintliga por yrwasen (den sednare med afseende derpå att herr Hags röm inrättat mekaniken wid Elfdahls porfyrwerk) samt en wackra emitiftep: Te sluvii et saxa loquuntur.s — zedermera följde utdrag af de wanliga ärsberättelserna f akademiens tjenstemän, öfwer wetenskapernas framsteg nder det förflutna året, hwilka föredrogos af atade tiens sekreterare friherre Berzelius öfwer kemi och mic eralogi; af profe ssor Pasch nagra korta nrdidvfrån cknologiens område, fom föredrogs af friherre Berycliz 8, i anseende till herr Paschs frånwaro; af herr proc essor Selander öfwer astrenomi och om de under sistl. r här skedda gradmätningar, af hr professor Wikström botaniken och af professor Xemen i zoologien. Dessa erättelser woro till större delen serdeles sakrika och ns ressanta; i synnerhet hrr Selanders och tomens fom ges om de gansta wål uppfatta beffrifningarna om gjorda LER — B0 upptäckter inom deras fack wisade, att nya och widsträckta rymder blifvit öppnade för den menskliga forffningen och icke mindre för en poetisk fantasi. — H. K. Y. Kronprinsen åfföljd af sina båda äldsta söner samt den yngste, biwistade i går den wanliga årese eramen i Oct harwarande gymnastiska centralinstitutet, hwarwid sawal de teoretiska som praktiska delarne af gymnastiken bajonettfaktning m. m. genomgingos. Denna eramen biwistades äfwen ar damer, och warade från kl. 11 f. m. fill 4 e. m. Hwad fom härwid isynnerhet tyd tes fasta ästädarnes uppmärksamhet war Å. Ykif gen emot stin wapen. B.) Götheborg d. 5 Apr. Herr Jean Molin sa. sonen Å aktningsward borgare inom wår stad, bar garemastaren And. Molin) har allt ifrån fin första unge dom wisat mycken faltenbet för skön konst i ullmänhet. Men det har nyligen, och på ett alldeles förwånande sätt wisat sig, att MM tvil, egentliga fallelse ar Plastikens Element. Wid den bal, som i och för H. M. Kos nungens 25:te regeringsat, har anställdes, bade Hr Itos lin, på wederbörandes anmodan, i kolossal torier mos dellerat H. eaj:ts bröstbild, hwilken uppsattes i danssalongen. Detta Hr Weolins forsta exponerade fonftftyce fe war få lyckadt, att man allmänt, och serskildt 2:ne res sande högre Meillttärer, fom nyss förut lära fett och talat med Konungen, fann denna bud wara den likaste man hittils sett. Och i dessa dagar har Hr M., på egen bes gåäran, i lera, in Lebensgrösse, medellerat en inom wårt samhälle i många afseenden utmärkt man, Fabriks agaren Hr Alerander Keiller. Denna modell har både till anletsdrag och kroppsstallning en högst påfalc lande likhet och ar, fom of synes, alldeles mästerligt ut: förd. Hr M. ämnar i sommar afresa till Köpenhamn och Paris och sedermera, ehuru hans anspråkslöshet äns nu ide få welat uppgifwa, troligen till Rom. a (G. H. o. S. T.) Weriö. I Werxiö LändsT idning finnes intar gen en lång ttrit, ingifwen af Meurling wid ranfafnins gen den 13 Mars, deri han beskrifwer den oegennytta och det begär att gagna Staten, som warit enda motic werne för hans handlingssätt i denna sak, samt will förs klara osannolikheterne af, att han stulle wara fom brottslig deri inblandad. — Om förhöret den 29 yttrar Weriös Bladet blott, att åtskilliga wittnen afhördes, hwilka dock icke hade något af wigt att upplyfa; men i samma blad