— Beridaren Hr Soedren wid Kronprinsens stall tuls le i går afton rasta en haft, då denne började durfa och afkastade Fedren, som i i fallet skadades få illa, att han deraf afled. Hernösand den 16 Febr. De på Hernön för det närwarande fig befinnande lapparne, hwarom namndes i ett föregående nummer, fortfara att wara föremål för stadsboarnas nyfikenhet och intresse. Måndagen den 6 dennes, en af de dagar, då i anledning af höogtidklighe terna något hwar, fom man sager, flög fig 108, ajors de ett såällskap åfande Herrar ett besök hos dessa tes gentligaste mening jellens föner. På toppen af en med tallskog och renmossa bewert kulle hade de uppslagit sina tjäll, som med ett lager af snö till golf — utom i midten, der eldstaden har sin plats — i sitt kulna och torftiga skick erbjödo en föga gastwänlig anblick. Den tunna tältduken, i hwilken eldgnistorna fvarfmat tivgs tals hål, och fom dessutom war behäftad med en ej obe tydlig mängd ålderdomskrampor, tycktes erbjuda ringa skydd mot winterfylan. De härdade bebyggarne, som tillbringa sin mesta tid under bar himmel, låra likwäl ej hafwa men af köld och luftdrag. Det besökande fällffas pet, fom fann fåtorna föga inbjudande, lät utanföre npptanda en stockeld, omkring hwilken ledamöterna grupp? wis satte fig på omkullstjelpta akjor, betäckta med rens hudar. En walförsedd kantin framtogs, och innchållet anwändes på bästa sätt till fromma för säwäl sällskapet som lapparne, bwilka läto sig deraf wälbekomma. Den lappska sköna drack sitt glas och rökte sin cigarr med så god imak, fom trots någon parisisk Iejoninna. Det torde wara läsaren bekant, att lappqwinnan, som i allo delar mannens mödor, ocksä lika med honom njuter hf: wets fröjder. En lyskklig tillfällighet wille, att en af de lappska husfäderna wid sällskapets ankomst war fysfel: fatt med slagt, (Anmärkas bör, det denna, af lappen nästan högtidlig ansedda, aft anses egentligen tillkomma familjefadren). Som sällskapets ledamöter, åtminstone par renomme, kände renmärgens läckerhet, tillhandlade de fig renbenen, hwilka af lapparna Ffonfirmäftgt tillreds des; märgen förtärdes med synnerlig aptit, fom dessutom upphjelptes af bägaren, hwilken flitigt gjorde fir rund. Renmärgen och winet framkallade den bästa stämning, oc) under glädtigt ffämt, omwerlande med muntra wis for, ilade timmarne. Under fröjden glömdes ej Konung och fädernesland, för hwilka skålar druckos i det fria, beledsagade af patriotiska sånger, hwari lapparne fruns dom i chorus instamde. Wid mörkrets inbrytande gjor de sällskapet uppbrott, hwilket war af nöden, alldenstund en god bit af wägen gick genom milda skogen, der man bade all möda att tränga fram mellan de tättstående trå den. Emellertid kommo alla lyckligt och wälbehållne ur skogen, och widare fram till staden, nöjda och belåtna med den muntra färden oc allmänligen önskande ett da capo. (Hern. P.) Wexiö. Den 20 och 21 dennes fortsattes ranfafs ning i Garte-Sigillatxsmålet. Hofrättsrådet Trägårdh Ar. . trav CJICSfÖavtoöor