Helsingborgs-Posten – 4 februari 1843, sida 2

Formen. (Eriminal-hiftoria.) J en sachsisk stad lefde tre unga män, fom wi wil ja falla Georg, Er nit och Ludwig. Redan från barns domen woro de genom wånskap förenade. Georg och Ernst woro handlande, Ludwig jurist och praktiseyade i samma stad, der hans wänner bodde. En wacker sommardag reste Ernst och Georg till häst, till en omkring 6 mil bort liggande stad, för air derjtäs deg uppgöra några affärer. Ernst hade den swagheten, att gerna wilja tala om religiosa amnen med sin waän. Af olika åsigter hade de redan åtskilliga gånger kommit i gräl med hwarandra. Georg hade ett lattretligt tem perament och blef häftig, då Ernst enwis förfaktade sina åäsigter. På resan kommo de handelsewes åter pi detta thema, råkade snart i oenighet, fom ej slutades forr, än de hunno till ett wärdshus, hwarest de enligt aftal åto frukost. Wid ett glas win fortsattes twisten, ehucu med mera moderation. Sedan de åter begifwit fig på mår gen, började Ernst det förra samtalet. Winet hade uppe wärmt sinnena, striden blef allt mera högljudd och bits ter. De hade just hunnit fram till en skogsdunge, der striden urartade till personliga förolämpningar. Wred tog Georg sin pistol fram ur fickan och smallde af och — Ernst sjönk, sårad i bröstet ned ifrån häften och wäl