upysfjuta efter utsädet af förflutna tiders frranga duygssetken. Hoppets alldagliga löfte derom gäckades likwal lika alldagligen. — Ledsen ar detta otacksamma traf, oc) af mös dorna, dag tran dag, allt härdare presshad, later bon öfwer Swenska tidningsm ersder n andtligen utga ctt bud: att bela Pressen nu fule ref-ormiseras. Sagdt — vd) det fivtde — och frän pressen utströmmade T glapord och öfnamn, och herrligheter, sadane fom: Ville Rotenius, Mäbä, Fortdror Mårten, icke blott revue af personen, utan, till yttermera wisso, äfven of ett oc annat dess plagg, m. m. dylikt, i hwarje tidningsnumm cr, ända till äckel, sramh jafdt och dler upprepadt. Sanningen är att, der man wagar högmodas öfwer en dylik oförs syutbet, hwilken utom granarna af wart kärälskeliga fädernesland, hittills bland Publicifterna lär wåra utan exempel, en reform masas fin af Din läntige heterna i högsta matto pafallad Deri har då Minciva sloförnekligen lika sa rått, som! on skulle hafwa orätt att cke, ner till eftersyn och upreyggel se, börja med att reformera fia sjelf. Will hon åter ej detta, må hon förlata att nte uppfattar hennes reformationsift ver, fom den förtjenar, och finner den föga inbjadande. S: ulle ret be baga Minerva, att hädanefter framgent, med ryggen erfor derligen stödd mot de Uralska bergen, öfwer Occidenten utbasuna we od) wantrefnad, funna wi icke inse att, för frame ängen deraf, öknamnen äro synnerligen bet höfliga. lyys iktigt önsta wi för öfrigt wår goda Minerva mycken lycka ch båg, att sträcka reformationen så langt ben förmar, Ceres vid ide förqätande, att om, i en eller annan mening, 10 on cpisod stulle insmyga fig, constructionens arammatifals få riktighet iåc bör störas af denna, för wishetens Gudins 12 för modligen mindte, an för oss dödliga, befynunerfome ua, eller, fom man i dagligt tal plägar uttrycka fia, kent a omständighet. Prenumerant. —— YA GE OO WA Dwårjehanda. Uti staden Preston i England tilldrog sig nyligen ett ljörargliat miftog. En derwarande förman hate ngenom töld förlorat en pländok med 1,900 rund sterling. En, ef er nyaste modet klädd främling, f om steg af i ett hotel dere tädes, och wisade sig bafwa manga banknoter, lifnare temigen nära bestrifmngen rå den förmodade tjufwen, avrefterades derföre och förd cs, under bifal ssrop frön en talrikt örsamlad mobb, forte sin, icke mindre ctegant utstorda föl — te — En -9s F a a sobre o 1 eslagare til waf:luset. Har befanus det emcdle tid, ätt i NA ser Yo pe arresie Man verson icne woro icke mindre än (r-berfar Sarl of I Öraunschweix och baron ÅAndlau. Natlurligtwis hrattes de genast i fribet, och mayorn i Preston wisste icke ill sia af förtwiflan öfwer ett felftea, fom bade baft sådan dåföljd med en få hög rärssn, på föxret beslagtad men fjelfva engelska konungahuset. Hertigen hade genast, wid Are csteri fmastifaldet, nr pgifwit sin ngamn, Men det, menie pös isbetjenterne, raade ide, ty sädant funde hwilken landstry are som helest föregifwa. ö UO — Till Bordeaux fom för någon tid sedan en ganska be wäm reswagn, förfärdigad of tjockt bläck. Barpialen äro lott till nägon del synliga och det in re utgör ett ganska sgt vn mer om lÄRA fana ., Å LA