sa ansträngningar druntnade många, åfwensom ännu flera; halla de narmare detaljerna ang. sleppsbrottet och bwad dermed star i förbindelse. Endast en enda af matroserna, som, född i Preussen, deltagit i Polackarnes sista frihetskrig och blifwit tillfangatagen af Ryssarne, talar tyska och af bo nom hafwa wi erhallit följande närmare upplysningar, fom i flera hänscenden afwika fran wart meddelande i PMaändagsbladet, fom grundade fig pa berättelser af andre man. CSfepe pet, ywars namn och storlek wi förut uppgifwit, oc) hwars Chef skall heta Paul Michaelowitsch Treschin, afseglade från Archangel 40 dagar före dess undergang och stulle, pa dess resa till Cronstadt, anlöpa Köpenbamn för att der intaga proviant oc) watten. Den starka strömmen i Nordsjön bade förorsakat att Officerarne förlorat fursen och i Söndaas wiste de icke riktigt hwarest de befunno sig, och ide heller: bade de, få länge dagen påstod, fatt sigte af land. Man fortfor att halla samma curs tills inemot fl. 10, då man af bränningarnes larm erfor, att skeppet war nära land, och man wande för att balla ut till sjös, da man plötsligen: stötte pa ett blindskär, fom rakade ligga midt under kfölen. Skeppet lade fig straxt på Lofwartssidan, och under den allmänna förwirringen, fom få oförmodadt uppstod, sopade böle dy jorna en stor mangd folk öfwer bord. Skeppet bade faftz : nat på skäret och störtsjöarne slogo beständigt öfwer det, uns der det man. fran skans och back begynte sljuta nödskott, byvile fet warade ungefar en half timma, da en wäldig sitörtsjös lyfte det och krångde det alldeles öfwer på läsidan, hwarpa det blrf flott, och åter en mängd folk, hwaribland flera officerare, hwaraf funnos ungefär 30 om bord, bortsköljdes. Fi Wid detta tillfalle förlorades rodret och skeppet maste följe aktligen efwerlemnas ar sitt öde. Under den of rysligae jemmerrop beledsagade förwirring, fom nu uppstod, lät Che fen fälla alla antarc, men fill mgen nytta. Då mattnet steg i fartygets understa rum, sattes alla pumpar i gång; men da det understa däcket icke desto mindre fylldes, kappade man först fockmasten och sedan stormasten, oc) wid båda bed: fa tilljällen uppslukade der rasande elementet nya offer. Un der oupphörligt skjutande och med en förfärlig hastighet, steg wattaet i sleppet allt bögre och högre, och sluttigen kastade man öfwerbord kanonerna fran back och skans under det de blefwo liggande i andre och nedje batterict, dit ingen funsf) de fomma. (Sferpet innchade 44 kanoner.) Nu war således allt förloradt och manskapets enda förd. hoppning war att wid den frambrytande dagen blifva obs) serverade och, om hafwet lugnade fin, räddade i barfafers na, hwaraf dock några gått förlorade. Wid dagb:äckningen Mi Vi ny MM siod redan wattnet öfwer steppets däck, få att man mäåstels simma för att lomma fran backen till skansen, oc) under des, fom bade klättrat ut på bogsrrötet, föllo etter stöttos öfrerad. bord. Disciplinen synes likwal ide hafwa upphört, få wil, da den ännu kunde komma i fräga, då det blott gälde att rädda lifvet, hwilket iydligen inses deraf, at: manskapet ic, fe lade några binder i wägen, då Chefen med nägra Offt cerare vå morgonen beredde fig att lemna fartyget och för detta ändamål simmade ut till en bät eller julle oc kapa de tågändan, hwarmed den släpade efter skeppet. Hans bustru qwarblef, men fom sedan ombord ten annan båt,!! fom satte af med en hop folf, sedan förut en utsatt barfafit: