tals af siygsand bestående grund kan omskapas icke blott till nytta utan till allas, afwen den resandes nöje. Planterine garne mellan Helsingborg och Råa börjades ungefär vå fame ma tid, men under hwad wilfor fänna wi ide. Emellan begge dessa ställen bestar fusten of en låg, något ljungbewerxt sandslätt, jom om wintren på wifo ställen war öfrere swammad af watten och om sommaren yrade af flyasand från sandbankarne wid hafwet, sa att det ide engäng fanns en utstakad wag, sasom nu, utau man körde hwarhelst man sag det gå lattast. Nu ater befinnes större delen af den högre och sandiga trakten mellan landswägen och hafwet helt oc) Haller planterad, från Råå ända bort till fappridningsbanan wid staden. Planteringen på stadens ägor, fom är jtadens tillhörighet, bar snart bade stor oc wacker skog, mest af fur oc) bjorl, da den öfriga delen af planteringen tillhör fronan och är, synnerligast bortåt Nåd, både gled och bar sma trad. Hurvida allt blifwit planteradt på någor lunda lika tid är op äfwenletes obekant. Helsingbora är fran urminnes tider berömdt för sitt sköna läge wid det fma laste passet of Oresund, och da sjelfwa staden är byggd mel lan temligen branta, och till en del genom menskans tillbjelp nagorlunda fruktdara bergshällar af skiffrig sandsten od) haf wet, sa blir betta läge fa mycket mera imposant, iom man wid cna sidan ser grönskande, ofta med större träd och prydliga lusthus utsmyckade trädgardar stiga uppåt, under der man på andra sidan skädar fundet med fina glänsande segel oc) Selands herrliga kuster. På ett dylikt ställe må ite derföre skönhetssimnet lifwas, och trädgårdskonsten, fom till en stor del äfwen fen wara ett skönbetssinnets barn, tillwera i samma mon fom den till allt stort och skönt Mif wande naturen gör sitt intryck på skönhetssinnet och drager menniskorna med fig ut i blommornas och poesiens werld. Öcksa fer man genast af den wäl anlagda och underhållna kyrkogarden wid Helsingborg (Landskrona täcka kyrkogard ute art förtiga, men mal Lunds med all sin fulhet), att man har sinne för trädgardskonst och blomsterodling. Den före namsta trädgard wid Helsingborg, atminstone hwad föfårvexter oc) blommor betraffar (öfwer ortens fruktträdgärdar fun na wi icke yttra of) ar onekligen den wid jernbruket de lägna, som för narwarande arrenderas af en trädgårdsmå stare Ör Jensen, som efter att hafwa studerat trädgårds fonsten i Danmark afwerflyttat till Swerige, en man både med kunskaper oc) intresse för sitt yrke. Denna trädgård är egentligen en handelsträdgård, fastän ännu nyligen ans lagd och beftående af usel och torr sandjord, samt har ett allt ör öppet läge för windarna från hafssidan. Hr I. har en bland de bästa georginsamlingar wi sett i Swerige. Bland privata trädgardar derstädes är onekligen Hr Borgmästare Lundbergs den utmärktaste samt har ett skönt och lugnt lä ge. Dernast äro Enfefru Apoth. Hammars, Hr Consul Rooths och Hr Handl. Hammars trädgårdar, af hwilka den förstnämde underhalles af Demois. Sjöbera, och har åtffilliga bade wackra oc nya praktblommor. Wi kunna för sf rigt wäl icke säga, att blomsterförradet är så stort i dessa tradgärdar eler att de egentligen innehålla noviteter ar blommor och georginer, men de ära smaffullt anlagda, wäl underhallna och efter hwad derstädes erbjudit sig utsirade, — samt öfwerträffa de flesta öridata trädaårdar håde i Lund