Afskedsord tillOle Bull i Helsingborg den 21 Juni 1842. Jfrån Lundagårdens höga sal, der din harmoni förtjuste tempelrunden, när din andes fria näktergal slog sin ton i aftonstunden, ilar du till sundets blåa wäåg, längtande från oss till norden, gläds som greken på sitt hemlandståg, när han hafwet ifrån bergen fån, såg den wäg, fom gick till fosterjorden. Äfwen bär är sommarn frisk och grön, nordisk kraft och skönbet bo få gladt wid stranden; se på höjderna och se på sjön, byggda blott af skaparhanden! Men på qränsen bär wid Oresund mellan nordens syskonländer räknar minnet mången afskedsstund; snillets, konstens, wänskapens förbund slits dock ej, fast gästen äterwänder. Derför res med friden glad och säll, och en helsning du från Swea söner tage till ditt hemlands kust, till Dovre fjäll, Sogne fjord och Balders Hage! Dock när du i norden dröjer qwar eller när dig anden wäcker upp till jubel och till segerdar, glöm ej stunderna, då wår du war! Ewigt idland oss ditt minne räcker. — Midsommarsolen, fastän nägot töckenhöljd, helsade oss i går. Wid denna årliga helsning hafwa wi wanligtwis redan haft tillfälle att helsa flere till wåra helsobrunnar res dan anlände gäster wälkomne; hwilket också war händelsen i är. Desse hafwa förmodligen redan gjort fig hbemmaftadde med härwarande ställningar och förhållanden, och känna sålunda redan det, hwarom wi nu gå att underrätta de än: nu ide anlände: att nemligen allt är i ordning till deras wärdiga mottagande — att sommarens windar redan förs friskande spela in i de få länge tillslutne men nu åter öpp nade brunnssalongerne, — att i brunnsparferna träden li ka (om ide mer) inbjudande utbreda sina lummiga kronor öfwer de nu pyntade alleerna, — art det bufwudsakligaste af allt, sjelfwa hälsokällorna i lika rikt mätt utgjuta sin frafts och helsogifwande mineraläder, — att widare de Jur linska badwagnarne och Ballabregska badhusen stå redan i ordning till enhwars tjenst, — att nya badbufet redan län: ge warit tillgängligt för erhållande af bad till nedsatte priser såwäl med fom utan dude eler gyttja (allt efter tycke och smak), — att slutligen Wallins theatertrupp, efter Djurströmska truppens upplösning obestridligt en bland de bästa af wåra ambulanta ffådefpelare-fällffaper, redan börjat fina representationer; (äfwen Danska och Fransyska AA P— ss KK NA — -. -—JM 2VAA Le — — JA het o— n. ss Lö