Pingstdagen predika: Ottcesången, Sladsk Rundström. Högmässan, Prosten Halbeck. Aftonsangen, Stadsk. Rundström. Annan dag Pingst: Högmässan, S. M. Adjunkten Wadstein. Aftonsangen, Stadsk. Rundström. —— —4 ——— Jnlåndskt Mytt. Stockholm d. 4 Maj. H. M. Drottningen gaf i går, ÄArsprinsens födelsedag, en middag, hwartill, utom hofwet äfwen åtskillige högre embetsmän woro inbjudne. — Eållskapet De Fattiges Wänner hade i går, på prins Carls födelsedag, högtidlig sammankomst i frimurareordens lokal. Ejster ett tal af ordföranden, herr kamreraren Krut mejer, uxplästes rewisionsberättelsen, hwaraf inhemtades, att H. M. Konungen, utom de 66 Rdr 32 sk., dem han lofwat sållskaret för denna manad, serskildt för dagen skänkt sällstapet 200 Rdr och befallt att 100 par skor stulle på hans bekostnad till fattige utdelas. Derefter tackade ordföranden sällskapets skattmästare, wiktualihandlanden Name ström, samt dess selreterare, notarien Harling, för deras förtjenster om sällskapets bästa, samt öfwerlemnade, såsom wedermäle of sällskapets förbindelse, till den förre en guldbeslagen käpp och till den sednare en dosa med 12 dukater. Middagsmaltiden biwistades af 160 perfoner och rå aftonen gafs en musikalisk fore. — Högsta Domstolen har den 6 sistl. Ayril fofiftällt Gö tba Hofrätts Utslag utt målet angående handlanden Ericsfon i Halmstad och skepparen Pettersson, tilltalade för swek och bedrägeri wid förolyckandet af Ericssons galcas Ulrika. Med detta bedrägeri hänger, säsom man torde minnas, I korthet få tillsammans, att handlanden Ericsson hade d. 12 Sept. 1840, hos tet ottrojerade Sjöassurans-kompagniet i Köpenhamn och bog de priwate afuradörerne derstädes, låtit till 35,000 Riksbanksdaler försäkra eft waruxarti, hwilket skulle inlastas i galeasen Ulrita, men fom blott till en det inlastades Ericsson hade Peretz —2—222 CR I ter tillnarrat sig af Tullwaktmästaren Malmros ett attefterante af inlastningens werklighet och derefter i samrad med skepparen Pettersson få några mils afständ från Borgholm borrat och försänkt skcppet, samt förmått fartygets befättning att becdiga, att det uti sörpassningen upptagna gods werfligen blifwit till sitt fulla belrpp i fartyget inlastat och war wid fartygets förolyckande deruti befintligt. — Pettere