ligt; men helt nyligen, då borgaren en afton gick öfwer Kongens Nyctorv, anföll bunden belt oförmodadt en förbigaende person od) tilliygade bonom rätt illa. Den anfall: ne fordrade da of hundens egare ffadecrfättning, byctifen dens ne äfwen atog fig gifna; men da den obekante tillika fors drade att kreamret skulle stjutas få blefwo parterne oense och twisten hemställdes till afgörande i rolisfammaren. Da uu borgaren oå den srämmande, för cirka en månad sedan, infunno sig inför bemälte auftoritet, syrang hunden, som åtfoljt sin busbonde dit, anyo upp på den resande och började att bita honom. När denne fick wid dagsljuset fe fin angripare, föll ban plöteligt i wanmakt od) bekände, sedan ban äterratt sansningen, att ban för trenne ar sedan warit i tjenst bos en swensk grefne, bwilten ban under en resa i Jtalien mördat, samt utt bunden tillhört den mör bade. Främlingen bar i följd af denna fin bekännelse blif wit häktad, och firifvelfe afgatt til Stockholm för erbåls lande af mera ljus i den förslräckliga saken. (Ph.) Uti staden Bolougne fur mer i Frankrike bar nyli gen en ganska intrepant rättegang waru anbängig emellan Fransysta poststorelsen å ena sidan, och Engelska morgons tidningarna Morning Chronicles, Morning Heralds och Morning Posts ombud a den andra sidan, i anledning dere af att poststorelsen wägrat nämnde redattioners furirer fri passage med deras korrespondensartiklar fran Jndien. Det för en frammande läsare egentligt märkliga uti denna rät tegåna, fom å Journalredaktionernas wägnar fördes af den berömde Fransyske advokaten och deputeranden Beriyer, ligger i de sifferdetaljer, fom för tillfallet uppgifwas och fom wisa hwilka enorma kostnader de Engelska tidningarna äro i stånd att göra, endast för att få fira nyheter nagra timmar tidigare, än den wanliga posten, samt hwilka gle gantiska etablissemanger de äro i sitt fack. Det är förut temligen allmänt bekant, att en daglig Engelsk MOrgontide ning ide allenast har fina referenter öfwerollt, der någon ting anmärkningswärdt händer, t. ex. i bada farlamentös husen, flera på hwardera stället, wid offentliga möten och middagar, på alla teatrar, wid domstolarna, m. m. och att alla desse mäste wara icke blott snabbstrifware utan eck frid lige stilister, för att inom nägra ögonblick funna redigera hwad de antednat, få att det i ett waärdadt spyrak och fame manhang må ett var timmar efteråt funna framträda för publifen, samt widare, att de hålla egna korresr ondenter nästan i alla länder och frida sådana öfverallt dit nägra märfliga händelser pafera. Men af den ifrågawarande rättegången fer man nu serskildt ve anstränqningar, fom gör ras för att få brefwen till fig få hastigt fom möjligt. Sås lunda fick man deraf t. r. weta, att de först och främst hafwa korrespondenter i Bombay och Calcutta samt Kabul i Asien; att desse skicka bref och tidningar med ångfarrypgs: ägenbeter och widare ten nya wägen öfiver Sucz till AA lexandria, der be hafwa ett ombud. Denne exyedicrar wi are öfwer Malta nyheterna jemte fina egna bret till en missionär alltid en ängbät i beredskap för öf verfarten tif Dover, derifrån de äro i London på 4 å 5 timmar. Här igenom har det stundom händt, att de Jndiska nypeterna, hwilka isynnerhet vå den sednare tiden warit för Engaeldmännen af få mycken wigt, kunnat komma affärsmän och rublifen tillbanda genom tidningarna halftannat dygn innan den wanliga posten inträffat. Detta hade nu Franska poftstyrelsen hindrat, och häröf ver beflagade sig Herr Berryer mycket, söfte wisa obilligheten deraf, då de oaktadt fin egen kosinad deyutom betalde postporto för sina paketer, samt framställde sannolikpeten deraf, att hindret förnämligast ffulle tilllommit genom insinuation af Baron Rothschild och några andra af dessa omätliat rika bankirer, fom äfwen hål la kurirer för fin rafning, för att pa grund af dymedelst befomna tidigare underrättelser om tilldragelserna i Oriens ten, än mängden äger, kunna med framgång styra fina co perationer i statsparper. Råttegangen war, wid förra Engelska postens afgang, annu ef afslutad. (A. B.) Mechanisk Gatsopningsmaschin. Denna maschin, hwilken sedan någon tid begagnas i Manchester till aatornas rengörande, ar en urpfinning of Engiändaren Whit werth. Den har form af en wagn och drages af en häst; genom samma rörelse som wagnshjulens omkring vrides ett antal sopqwastar, som upptaga den på gatan befintliga finuifen och bringa den in i en i det inre af wagnen warande reservoir. Projekterad Telegraflinia. Engelska regerinaen har urpmanat Fransyska regeringen att ä sin sida medwerka till tilln agabringandet af en telegraflinia, fom skulle taga fin början wid London och gå genom Frankrike, Italien, Grefland och Syrien, och i förbindelse med en regelmässig ång fartygsgång wid denna linias fjöstationer astadkomma en omedelbar förbindelse med Ostindien. Denna storartade plan skall safert snart komma till werkställighet. Nyslig händelse i ett darhus. För nägra dagar fe dan (heter det i Börfen-Hale af den 6 April) tilldrog fig i dörbuset i Liegburg en ryslig handelse, derigenom att en wäktare, som hade att bewaka flera olyckliga wansinnige, inslumrade. En of de wansinnige, fom bemärkte wäktarens inslumrande, föreslog de andre att slagta och anrätta honom, hwilket förslag willigt antogs och straxt utfördes. Först fe: dan den olydlige blifwit sönderstyckad, blef det förfärliga företaget befant, och de oefterrättlige mördarne snart brags te inom lås od) bom. Communifatious-haftighetens tillwext. En refa från Muhlhausen till Strapvurg warade år 1500 åtta dagar, 1600 sex dagar, 1700 fyra dagar, 1800 twå dagar och 1841 twå timmar. VU PSA Dödsfall. Friherrinnan Catharina von Doden, född JFlink, did på Södra Lindwed ten 1 Maj, i en ålder of 53 år, 8 mån. och 13 dagar, ömt sörjd och saknad aj Make och 8 Barn.