dalen jagar den andra, och den franwarandes rykte firy pes utan AAA. pa skamlöshetens, pa afuntdsjukans altare. Och sedan flyga sqwallrets ten sqm ättor omkring; lögnens Freftragare ga från bus till hus, med förtalet till fut modersm al, och med skamkrönikan till fin werldsy historia. — Det är för ett sadant umgänge, om det nagorstad es finnes, fom fan wille warna alla bättre och ådlare finnen. Jag förtänfer dem ej helicr, om de waåmjas wid den vdandz liga tombeten af ett sadant sallsker öHNUJE, draga sig mer el ler mindre dcrifran och sluta sig inom sig jelkda. Jag wördar ensamheten, men tilljtyrter beune icke jör andra an dem, som oa en sällskaps werld inom eget bröst. För dem bar äfwen ben fin gladje. Hon är för dem annu, hwad hon fordem warit: ben högre tankens, den djupare fänslans, den wäldiga ingifn eljens moder, Der finnes mycket ådelt och stort i menstligheten, som diat hennes barm. Mos ses lefde i fyratio ar pa bergen, innan han sieg ned och frälsade Jsrael; och Christus sjelf wek ofta bort ur mens niskors samqwäm till ösnen, oc der stego englarne fram och tjenade bonom. Och annu i dag stiga englarne fruns dom fram och tjena den kiomme; de englar neml., jom nu för tiden uppenbara fig, de ewiga iderna, tingens ur bilder, ett bewingadt slägte, med bimmclsola mantel och med morgenstjernor i häret. Swad hafwen J mot dem? Det är en fungasflägt, fom ide ännu dött ut, jom stort jord en fen stap elsedagarne, och troligtwis styr henne till dess hon Aterfaller i faos för att omfmaltas. Umganget med dem ar dock wäl föga sämre, än det fom ofta bjudes pa. Sannere ligen, jag har lefwat i andelösare sallskap an i deras. — Will jag då, att 2 mellan mennuslor stall upylösas, att memniskoslägtet skall löpa till skogs fom en eremtt, eller inmura fia i en cell fom en klosterbroder? Nej, der will jag icke. Utan jan mill, att umganget stoll aterföros inom sina naturliga gränsor, att det stoall wara aftonrodnaden på en nyttia dag; att menniskans första tanke stoll wara på bennes fall, och först den andra på hennes nöjen. Ty oy if menniska har sitt Fall, bögre eller lagre, Ten som sitter wid lästen och den jom sitter wid statsntyrct, pot? hwarsstolen eller på lärostolen, wid plogen eller lyran. Det dihres ingen rangordning mellan fitta yrken. Fr Yt bera de högre, men förakta ej derför de lägre. Dugligheten, i hwad sak fom helst är öfwer all rang, litom Erecllenserne. Foller du din plats, få är han ärofull, buru vin gaa ban än må aktas. Men det gör du ingenstädes, om bu tj lägger din själ deruti, om du wacklar mellan arbete sech ppplolöshet, fuskar i lifkets mangslöjd, och tar på hand af förströelsen, innan din dagspenning är förtjent. VMA Uc— —— Pafetbåt-farten. Paketbåtarnes gång emallan Helsinadorg och Helfingör fortfdt: sics i näs. kemmande wecka fålunta: Swenska Pake en ajgär Söndag, Tisdag Toredagss och Lördan från Helsinudorg kl. 10 f. m. på) från Helsingör kl. 2 c. m. — Danska Pakcten 6 Man: ag. Onsdop och Fredag från HKelsi gör kl. 2 och från Helsingborg l. 3 ce. m. Helsingborg d. :9 April 1842. F. Möl! tv. en SA oe PAA Dödeofall — Hofiurkaren Wälberne Herr F. H. von Gröningecr asled