— .11 UR ER TR 2 RT hwilket onda är det minsta, oc) härom föres striden. Med afsernde pa infomft-ffarten, bar Peel meddelat Drottningens förklaring, att hon, i likhet med undersatarne, will under kasta fig den samma. Rypssland. Petersburg d. I Mars. Bergsfolken begagna den närwarande milda och snöfria wintern till fortfarande ftröfwerier på wårt på denna sidan af Kuban och Kaukasus be lugna omräde. Under första dagarne af Januari gjorde de, 8000 man starke, sasom djerfwe och pilsnabbe ryttare, ett utfall, från sitt 200 werst aflagsna land, mot den i proc winsen Kaukasien belägna staden och fästningen Kisljär, just da derwarande garnison bade för nagon annan beftämmelse aflägsnat fig, få att endast nägra få man qmvarblif: wit fom besättning. Jnwånarne plundrades, och flera af dem blefwo fom fangar bortsläpade och några bus nedbrändes. DÅ mära frigare följande dagen åter stodo för Kisljär, war röfwarhopen redan förswunnen öfwer bergen. Så lunda öfwerrumplar oc) oroar den wära frän de mest aflägs: na punkler och uppfodrar of till oafbruten waksamhet. Midnatts:-Svlen. (ur Nord och Göder af N. Arwidsson.) Nära Matarengi — en usel by, som dock är en fmula bättre än de öfriga på denna sida om Haparanda — på ryska stranden af Torneå-elf, ligger berget Avasaxa, be Fant, fedan fordna tider, genom Maupertus och i nyare tider genom Swanbergs gradmätningar. Det är ej högt, men utan vegetation, samt ganska beswärligt att bestiga, emedan ingen gangstig, ingen freatursemäg finnes oc) man faledes ungefar t en timmas tid ide hor tillfälle att gå, utan mane balancera fig öfwer från det ena klippstycket till det andra, i ett heständiat stenrös. Tager man ett falfft steg, äfmentyrar man att strapa näsan på fig eller wrida foten ur led — det är doc alltsammans, ty berget är icke ens få pass romantiskt att det har några bråddjup. Uppfommen på höjden bar man en widsträcit utsigt öfwer ett nafet landskap och smärre bergsträckningar på båda fi dor om elfwen. Det är, fom man finner, wärdt fina 240 mils refa. An Solen då! — Med henne förbåller det fig här, inwid polcirkeln, ungefär på följande sätt, nb. wid mid sommarstiden: Klockan något efter tie på aftonen börja dess stralar att aftaga, oc) på dygnets sista timma liknar bon en ofantlig guldtallrick — större dn solskifwan wanligen synes — af den allra yppersta politur och finhaltigs bet. Som guldtallrick är den ypperlig, men såsom sol högst ömklig. Det är blott liket of dagens Konung, an den är flydd. Han lyser ide, wärmer icke, han blott fe ner. Wänder man fig åt södern, få är der skymning, fer deles om denna trakt är mulen, och det är ett curiöst, ehuvu ide poetiskt, twertom hemskt och otrefligt skädespel, att se den strälande beherrskaren af wart planetsystem icke ens med sin fulla närwaro förmå skingra eller afhålla nattens stuggor, då, i södern, hans tjenande andar Aurora och Vesper dertill äro tillräckllige. När solen har upphört att sjunka. eller wid midnattäåtToe. .. 2