härwarande nya theater, md hwars oppnande Hr JJDNETECteraren Berggren benäget åtagit sig att deklamera en för tillfället författad Prolog. — En wacker hyllning ät en utmärkt medborgerlig före tjenst ägde rum härstädes sistlidne Onsdag, då S:t Knuts Gillets ledamöter inbjudit till middagsmäåltid deras Ordens Stormästare eller Ålderman, Herr Commerce Rådet Gundgren, till firande af dess 62:dra födelsedag. — Af rerfoner, hwilka wid tillfället woro närwarande, hafwa wi om fjelf: wa festens firande inhämtat följande: 73 ett hjertligt och för tillfället lämpligt tal tolkade Hr Kongl. Hospredikanten rosten Psilander Ordensbrödernes oc hela samhällets förs bindelser till den werksamme och af samhället sör mången nyttig inrättning och månget ådagalagdt wälgörenhetsprof få högt förtjente medborgaren. Helt. nyligen af H. Maj:t Konungen, som alldrig lemnar den sanna förtjensten obe lönt, upphöjd till Riddare af Kongl. NordftjerneOrden, has de Hr Commerce: Rådet Lundgren den dubbla tillfredsftåls lelsen, att i fina medborgares hyllning och allmänna opinios : nens röst finna ett harmoniskt genswar åt den Kongeliga belöningen. ö iTill fin syftning wacker, war festen det ej mindre i sättet, hwarpå den utfördes. Den nya utmärkt wackrar Knutssalen, der måltiden hölls, wisade fig i ännu mera förhöjd prakt genom anbragte decorationer, toadande rå dar: gens högtidlighet. Walda röster afsjöngo med accompags nement nedanstående för tillfället författade wersar. Fe sten war liflig och glad, och enutsbröderne sade först fen: på aftonen farwäl åt den aktade Åldermannen, under önskan att ännu mången gång få lika hjertligt och gladt fira: dess södelsedag. Se, vintrar efter vintrar slyga på nordans vingar bort och dö: sin köld i menskans bröst de smyga och uti hennes lock sin snö. Så strödde de jemväl sin drifva omkring Din hjessa efter hand, och sorg och fröjd, som månans skifva, omvexlat på Din lefnads strand, Å Men kölden hann dock ej Ditt sinne, der bor en varm, en evig vår, och stilla har du byggt Dilt minne, så vänligt, som en hulpens tär. Sjelf glömmer Du den rika gåfvan, lagd ner i nödens halla zon; men hon är icke glömd derofvan inför Barmhertighetens thron, Dock ej åt hyddans barn allenast en gifmild hand till tröst Du bjöd ; hvarhelst Du söktes, kom Du genas! med räd och verksamhet och stöd, SS ör me, CM ta met Jo Pe E6 2—