22 OS vv jag icke misstager mig är det ur Ooen okanddål; åt Vart förmodligen bör: denna opera? Dam, En enda dang. gtawalj. Det är en schansstil mufif, icke sannt? Dam. Kostymerna äro också mycket wackra. Kawasi. Har Ni war rit vå många flädrartier i winter? Dan:.-ag bar endaft warit på tre. Kawalj. Det har blifwit en mod att fara Ut till Snickarkrogen och äka kälkbacke...: Dam. Jag har hört det, men wi ba aldrig kommit dit; bet skall wara oc fantligt roligt. Kawalj. Jag war Per bäromdagen; wi dansade till flockan ett på nattens men nar sällskapet skulle hem, hade det blifwit det rysligaste yrwäder och hwarannan släda hade den oturen att stjelpa under wagen. 2 I Dan, NH, min gud! Det skedde wäl ingen skada? Kawalj. (Tager fin dam mid handen.) Ack, jag ber! det är Er tur. 11. J Walsen. Samma Kawaljer. (Flägtar med näsduken.) Här är rysligt warmt. Eu amen Dam. (Kastar af fia fhar len.) Ja, det är alldeles förfärligt. Kawali. Tyder Ni om wals? Dam. Hwem tycker icke om w als? Eller fans ste..... ni sjelf? Kawalj. Twertom, jag walsar med werklig passion. Det är ju dock den enda dans, som eger något werkligt lif oc intresse. Att stå der till exempel i en fransäs och hänga med armarne både ewigt och wäl ..... Dam. Det är en ganska wacker wals, denna! Jag tror jag bar börtwden spelas vå Lampas trettondagsbal ..... Kåwalj. Hwad? Ri war der och jag hade ide det nöjet att fe Er! Ni måtte ha warit uppe endast en fort ftund. Dam. Nej ända till kl. tu. Kawalj. Men min gud! hwar bade jag mina ögon? Likwäl, i en societet af fyrabundra personer..... Dam. War det få mänga? Kawalj. Ja, det har till oc med stått i tidningarne. Finner Ni dem intresfanta, Lampas baler? Dam. Denna gången ara det werkligen modet roligt. Kawalj. Ni war ide på den sista? Dam. Nej, wi woro på spektaklet oc) hörde Strandberg. Kawalj. Nå, hwad tycks? är icke det en röst? Det troddes likwäl allmänt, att han skulle stranda på försöket, od) mannen har werkligen ett olycksbådande namn ....: Strandberg! Dam. (skrattar) Strandberg! ha, ba, ha! Sa, det har Ni rätt i, det har jag alldrig kommit att tänfå på..... Kawalj. (Leker med handen i fin ture.) Dis rektionen lär också genast ha bjudit honom fyra tufen riföI daler ..... Dam. AF nej! fyra hundra har jag hört I Kawalj. Fyra hundra? Ar det få? ... Nej, jag ber om förlätelse. En granne. Det är werkligen fyra hundra, fom fröken behagar säga. Kawalj. Såå! ... Nå .. å ja! sak samma!... Men här står jag oc) försummar mig! låt of börja, om Ni tillåter! III. J Augläsen. Samma Kawalier. (Flägtar med näsduken.) Här är ofantligt varmt! eu tredje Dam. Ha, det är werkligen odrägligt. Kawalj. Tyder Ni om angläser? Dam. Jag fan icke neka dertill, jag tyder werkligen det är skada, att I de få mycket blifwit aflagda... Kawalj. Ja, ofvan på supeen! Dam. Nå, ofwan på fuveen! det säger fig fjelf... Kawalj. Ja det är ganska sannt, när man rått betänker saken; angläsen bar med sig nägonting clegant, någonting, I att jag få må uttrycka mig, förnämt, någonting. .. med ett I arN Fanrt ngontina Ja sgig ongil! nch jaa får An