57 — 63 — 33 — 34 — 31. —— F-——— — —— Dwarjehanda. Wäderleken för ar 1842. Enligt reglorna för den af Herschel uppfunna och bes kantgjorda sannolikhetsberäkning erhaller man följande re sultat för innewarande års wåderlek: Nästan hela Kanu ari månad blir wacker och mild; mot slutet infinner sic regn och snö, hwilket, med undantag af 8 dagar, som plit wa falla, fortfar in i Mars månad, hwilken bringar myc fen snö och storm, men slutar med wackert och mildt wäder. April börjar likaledes wacker och mild, likwäl warar det ta endast nägra få dagar, Då kommer äkta Aprilwäder, fom ända till slatet af månaden omwexlar med wackert wår der. Den hulda Maj kuommer i år att gifwa skalderna rins ga ämne fill wärsånger; den har knappt en wacker dag och medför mycket regn; desto förhoppningsfullare blir, med uns dantag af de 8 första dagarne, Jnni, som blir utmärkt wacked. Suli deremot omwexlar med 8 dagars regnigt och wackert wäder. Augusti blir — sin natur otrogen — icke blott icke warm, utan till och med nästan oafbrutet kall och regnfull. Först i September flarnar åter himmelen opp och skänker oss en nästan fullfomligt wacker månad. October deremot, fom börjar wacker, medför snart fult wå der, hwilfet temligen conseqwent fortfar med regn, storm och snö ända till slutet af äret, med undantag af 8 dagars wackert wäder i November oc 8 dagars i December. — Är den Herschelska uppgiften riktig, så kunna wi för inne warande år, i afseende på wäderleken, icke hoppas mycket. Till tröst för wåra läsare anse wi ob böra tillägga att Herschelska reglorna under loppet af förflutna året ledo näs gra undantag. — De båda medtäflarna. Man kan ej föreställa fig hu ru långt i bitterhet, det will stundom säga i i föjlighet,tnenne personer funna gå, fom råkat inom ett och famma Yr fe göra hwad de falla en uppfinning, den de, hwar för fig, söka att utbafuna. Twenne läsfmeder i Paris, Huret och Tichet, påstodo fig hafwa uppfunnit ett nytt flags läs, fom woro alldeles dyrffria -och nu uppstod emellan dem i alla tidningarne en långwarig strid, hwarpå åtminstone utgifwarne woro de som egentligen wunno, emedan striden som wanligt, fördes på annonsfältet. Enligt deras föres gifwande finde ingen wara saker hwarken om fitt hus eller sitt schatull, såwida han ide begagnade deras läs. Men hwilkenderas? Köpte man ett af H:r Hurets, så pästod sig Tichet kunna öppna det, och köpte man ett af Tichets, få försäkrade Duret, att han hwilket ögonblick fom helst, war re sig natt eller dag, kunde gå in i ert hus. Huret sade, att han med en soik skulle öppna Tichets låg — och jag, fade Tichet, skall med en knappnål öppna Hurets. — Och jag, swarade Huret — era med min nagel — och jag ert med ett hårstrå genmälte Tichet — men era behöfwer man endast blåsa på, för att öppna, inwände åter Huret — och era endast fe på, få öppna de fig strar. Man wille påstå att detta låskrig, fom räckte i flera månader, endast QO0 F.ÅUC7tgAZ AO Fgnnln-vnn58 AAHKoat Mors )UDUBB —UIt ———