a saken widare och tillfämpa Hg en ett en national ställning, hwaruti de morasIn iskt understödjas af Engelsmännen, mån: ft a wilja äfwen pasta med wapen och li mmunition, af afwund öfwer Frankrikes if nflytande på de Catholske Maroniterna. urkiska regeringen tyckes icke heller oger: wa se dessa oroligheter. — På Libanon all man wäl ännu länge tumla om ned hwarandra, men Druser och Maro: iter skola wål slutligen inse sin förblin: elje och soka åstadfomma en förlikmng, m de icke wilja förlora hwad de hittills vunnit och bibehållit, nämligen deras fria, ielfständiga regering och en ytterst ringa pestattning. Turkiet. dd Den till Salonichi bestämda feeppsaf: I ydelning har reden med truppar afseglat. Fobhir-Pafcha ber ännu icke inskeppat sig, usutan bar i anledning af en förändring i linisteren, qwarstadnat. England. Enligt meddelanden från Texas den 43 Nov. hade Presidenten Lamar i det tal, hwarmed han öppnade congressen, förklarat, att spänningen med Mexico. i den grad tillragit, att bwarje förbopp: ning om förlikning förswunnit. Det has de derföre blifwit beslutadt, att läta Texis anska marinen operera mot Mexico ge: mensamt med den från Yratan, hwilken likaledes förklarat fig för oafhängig. Enligt underrättelser från Montewideo af den 26 Sept. har Regeringen derstä. des antagit Englands förmedling i dess strid med BuenossAyres. Eländet od) antalet af brödlösa i Eng: tand förökar fig i förfärlig progression; regeringen befarar utbrottet of partiella upplopp, och ingen af de i landet statio nerade trupparne erhålla permission. Der prowins, för hwilken man mest fruktar år Norwich, der ftrumpftif:arbetarne be finna fig, den erkändt stridslystnaste och farligaste klassen af fabrifs:arbetare. Frankrike. Paris d. 16 Dec. Afwäpnin agen år nu definitivt afaiort. — Debat