enwisa och näswisa frågor, än om ett, ån om ett annat; man såg att David förlorade tålamodet, och detta fågnade frågaren, fom tog det sasom förlägenhet öfwer frågornas skarpsinnighet. Eturligen fade han: det war ju en bra sior märkwärdighet fom omtalas i gamla Te stamentet, att Bileams åsna Funde för: mås att rala. — Nja swarade Dawid; i gamla Testamentet war det wisserligen en stor märkwärdighet art åsnor förmåd: de tala, men i wara dagar skulle det ån: då wara märkwärdigare om man kunde förma åsnorna art tiga. — De för icke länge sedan i Petersberget wid Mastricht uppgräfda fossila war: lefworna af ett stort jättediur från forn: werlden, (tillhörande ett större odle:flåg: te) hafwa anländt fill Nederlänska mu: seum. Detta wigtiga fenomen fommer ostridigt att taga i ansprak samtliga Cus ropeiska lärdas uppmärksamhet, helst detta djurs storlek warit så ofantligt, att dess benrangel håller en längd af 140 Tyska fot. ————— —