ets förswagade krafter, men dess släckta örhoppningar, dess framtid. Da wår rigshar afgick till Tyskland, ansags den f åtskilliga der skola erfara enahanda d: e med den, fyra är förut, förgangna. Den återwände segrande och ärorik, utan tt dess framgångar warit för Fofterlans et tryckande. Rikets Ständer år 1829, ippiyste om de anslag, fom warit viftade not det från är 1809 utgångna State: kick, erkände Styrelsens förtjenst om Fäderneslandet, fom räddats från fak: ningar , hwilka hemsökt få mänga fråm: nande länder. Om enskilte, likasom Nationerna, böra indwika den hänförelse, fom wäckes af ättretliga sinnen; få äga dock båda art vidtaga sådana åtgärder, hwilka kunna örwissa deras fiender om ev faft HAN: ing hos den Sryrelse, fom tror fig mifirmad, då Nationens wärdighet och råt igheter der äro. Sådan har Eder Sty: clses ställning warit sedan 1814. Det ir detta förhållande, fom Swerige äger itt tacka, ej mindre för fortfarande afts ing, ån de stora förbindelser, fom deraf varit en följd. Endast genom Försynens omedelbara dägn, bar det kunnat lyckas Styreljen att förewisa så gynsamma förs )ållanden. Jemfören, Gode Herrar och Swenske Mån, Rifets nuwarande tillgångar med den tafla, fom framlades för Rikets Stånz er efter 1809 års statshwälfning, och J skolen erkänna den Högstes wabara deskydd! Sedan tjugofem år har jag närt den förhoppning, art kunna åt Rikets Högsta Domstol skänka det fullkomliga oberoen: de, fom tillhär öfriga Domstolar i Swe: rige , likasom i andra länder. Redan år 1823 afgaf Jag en proposition, uti bil: ken Jag framställde Min önskan i detta hänseende och skälen dettill. Jag bar bu: rit aftning för Ständernas wägran, om Jag ån ej kunnat dela den åsigt af fams hälls-ordningen, På hwilken den war gruns dad. De öfwerläggningar, fom hos Es