forgåtenhet örwerlemnade inrättningar, i prägla ungdomen förakt för der bestäc de, med ett ord föra ess medeltidens mo fer till mötes? Wissenligen icke; add bar en röst höjt uy bland dessa emot rt konstitutionella prir ciperna, tnärtom föl swara de dassa uppenbart och lindelisl ecmot hwarje argrepp, Ufa mycket fr. bwilket ball der kommer. Hwilka af Då ge asvyfta nu art omstörta det hestacn fi manne det frisinnade eller det bierarkifs portict? Ywarrje opartisk skall lätt um kunna benvara denna fraga. Storbrittannien. London d. 1 Juni. Fiendtlighetens em slan Storbe:ttannien oc) China bot ater börjats. Kejsaren hade någrat tificara den emellan Keschen och Ell Äfslutade fonvention, och befallt att 3 schen stulle fängslad stickas till Pefii för art der inför högsta domstelen ansrs å ra för de år de utländ ska barbarerne (I na Ffonceptoner; Brittista trupparne tå derpa d. 25 Febr. kastellerna wid Bö i bestttning, och omedelbart derefter f Å i Canton. Kejsaren förklarade ö wäl, att han icke wille gifwa barbarenågon fred, förrån de helt och hallet derkastat a, och utrymt alla deras en ringar. — Sir Gordon Bremer anks d. 22 April till Calcutta, för att öfn lägga med gencral guvernören. J fif af denna konferens, afsändes förstarki gar från Judien ul Whampoa, och nä fan derföre snart wanta ett ärofullt läggande af frågan. Med faktorict IF Canton i Engelsmännens wald, och II funna de inom en timma förwandlas i aska. Tioringorae från London med dela in bekräftelse på undertåttelsen om ångy tyget Presiden:s aterfomst til Englar pwilken således Lär wara egrundad. Frankrike. Paris dd 31 Mej. I förrgår off bungior des Pairs:råttens dom öfwer jör attentatet d. 15 Oct. an klagade. Å 220 A Ö RA gt