3 (4sEb4! 4f1—7 VV AGE BARA :voif1 2825 27I78 , Hel. Dopet de ferd erade. (8. T.) ATEN NES I Tltländskt aptt. Belgien. Particrne. På sednare tiden ha: de der hicrarkiska partiets organcr gjort hig all upptänklig möda för att framstalla de frisinnade sasom intagne af upprore: anda, for hwilfen ingenting år heligt? som betor med att kullkasta den bestaende ord: 1 ningen, och blett finner sin glådje i ty: gelleshet. Da man saknar klara bewis hårför, hafwa beskyllningar, helt och bål: let gripna ur luften, mast ijena art be: wisa dassa anflagelser för dem, som äro litet bekauta med wåra numaraonde för: hallanden. Salunda skulle än i Verviers, än i Luttich, upprorsskrifter hafwa blifwir utspridde bland fabriksarbetarne, och författarne till dessa matte wål, fom man låte fon första, böra sökas bland de fri: unnades leder; widare hade frimurerict tagit del i de sista händelserna till för: man för förra ministeren, så werksamt, att dess Stormastarc, Baron de Stas: bart, bade i sinne att träda tillbaka. Nastan alla frimurarne i Belgien höro med få undantag till der frisinnade par: tict; intet under saledes, att en och an: nan af dessas namn stått på en petition, men att deraf wilja sluta till att allalo: aer, fom en men hafwa tagit parti för de afgångne ministrarne, år mer än dt werdrift; men bestyllningen bar fin dol: da afsigt, nemligen att göra wåra loger till politiska klubbar, och sälunda göra frimurertet misstänkt, oc) på bästa sätt åter framställa det för fursten, fåfom thronens och religionens fiende. Man fy: nes härwid wilja öfwerse, att de här de: finna sig i en helt annan ställning än t. er. i Preussen. Der har staten icke bort: gifwit fin rätt att beskydda hwarje med: dorgare mot anfall af hwilken medlem fom helft af samfundet; der skulle de fatbhol: ske presterne o — ech dertill äro de ocksä 2 ii 56