HU Jsallhet; fårlefen ar er premicbok för den länge och ihärdigt suckande; kärleken år en klassisk bok, ty Ovidius sjöng Konz sten att ålfta. Denna bok innefattar alla wetenskaper utom en, näml. Mathematifen, ty den falla mathematiken år byggd på beråt: ningar, men den sanna kärleken fördrar ej de kalla beräfningarne, som rätt ofta ule komma den att alldeles bortfrysa. De största kannarne af denna bok äro fruntimren; de äro födda professorer i kärleken. Wi män äro endast kandidater, som sitta helt uppmärksamma och höra färlekens gyllne bok kommenteras från det finkänsliga qwinnohjertats katheder. Herrar Professorer i Latin, Hiftoria, Juridik och mycket annat! Wågen ej jems föra er med de älskwärda professorerna i frärlek! J hällen edra förelasningar med möda, och när J blifwen gamla, önsken J att blifwa tjenstfria cd) att erhålla pension. Men kärlekens professorat fFåtes på annat sätt; kärlekens professorer wilja sa länge som möjligt göra tjenst, och låta högst ogerna sätta fig på pen: sionsstat. Lord Chesterfield frågade en gång en fextitreårig dame, når hon trod: de fruntimren höra upp att älska. Detr wet jag ide — fwarade den fertitreåriga damen — derom må ni fråga nåz gon, fom år äldre ån jag. Sådana åro qwinnorna! Deras födelsedag och dödsdag äro otryckta blad, af hwilka det ena sit. ter i börjar, od) der andra i slutet af kärlekens bok; men alla efiga dagar i qwinnornas lif äro tätt tryckta blad i bo: ken. Aldrig har man läst denna bok få flis tigt, så uppmärksamt och med få mycket intresse fom under medeltiden, Trouba: dourerne, Minnessångarne oc) Riddarne studerade den från morgon till qwäll, och :pprepade sina ljuffliga drömmar hela sidor, fom de låft om dagen. Då war bofen en stor foliant, od) kunde ej erhållas för pengar. Men sedan börjas de den att mindre låjas, utgafs i mina.