wa omkring gatorna och inhämta dåliga wanor, under det deras föräldrar woro sysselsatte i fabriken, och icke hade tid eg: na dem den wärd och uppmärksamhet, de få wäl behöfde. Efter flera Öfwer: läggningar med hans arbetare blef det beslutit att de skulle skicka alla fina barn mellan 2 ech 7 ärs ålder till en förre sal, fom Herr Owen upplät till detta bruf, och der barnen s:älldes under upp: sigt af en simpel fabriksarbetare, wid namn Buchanan, som hade ect godt huf: wud och mycken kärlek för barn. Den första anstalten af denna beskaffenhet war saledcs icke annat Ån ett sa kalladt Ajy: lum, en fristad, der swå barn bewarades från wådor och elaka föredömen, och hwarigenom föräldrarne fingo tillfälle art wara stiljde från hemmet samt jypel: sätta sig med utgöromål. Emedlertid be: fanns itdceu wara anwändbar; ty de små burnen, under Buchanans ward, fingo, efter blott några månaders förlopp, ett friffa re och glädtigare utseende; de woro mera lydige mot hwarandra, och i allmänhet mera sedliga än då de emottogos. Herr Owens inrättning började nu winna upps märksamhet. Den i få många affeenden utmärkte, och, i synnerhet hwad uppfoltringswåfen: det ongar, högt förtjente f. d. Srorkfang: leren af England, Lord Brougham, tog fånnedom ar Herr Owens bemödanden, och genom honom blefwo dessa nya ffyddgs och uppfoftrings:anftalter för sma barns ändamalsenliga bildning spridde fring hela England. den första Småbarnskola i London ins! rättades, på några utmärkta mång bes kostnad, (bland hwilka Lord Brougham war en) i Westminster wid Brewers green. Herr Buchanan kallades från MNewsLar nark att förestå densamma. ——— q — Och dagen waknade till strid och oro, Och lifwet började sin tunga gång; Ty sol och wår änn fjerran gömda woro: Det war en dag förutan ljus och sång. Att se om Du än waknat upp till dagen De kära till Ditt läger gingo tyst: Du sof ännu; nej, — waknad war Du, ragen Till Gud, Dids:Engeln nyss Din panna Ä kysst. Din kamp war slut, och hjertats ömma saknad: Si, Dödens Engel Lifwets Engel är. Nu är Du äter frisk. Ja Du är waknad Från jordens hårda plågo-låger hår. Ja Du år waknad efter nattens dimma Från lifwets långa plåga, sorg och strid Till ewighetens friska morgontimma, Der natt ei finns, men endast ljus och frid. Dee Tron fin ewigt blåa himmel mås lar Skönt öfwer Hoppets wår der ewigt grön, Der Kårlefåsfolen ewigt molnfri strålar Gå alla goda kring Guds thron i bön. Föryngrad får Du der Din Brudgum skäda (Barn år enhwar, fom för fin Foder: står)! Er kärlek afbröts ej, nu firen båda Guldbrdllors:-feften efter fyllda år. Bekanta, sköna, hwita Englar koren Till Bröllops:tårnor — helsa en bland dem, Med ågon blå och mild och skön fom. Wåren, Som före Dig npss gick till Fadrens hem. Du Goda! når Du blond de fåra Dina Der oppe åter wiges med Din Wän (Forts.) Med ewighetens ring, och stjarnor skina —