skt Mytt. ansåg sig böra begära uppskof dermed intill def extra Statsregleringens reful: tat blefwe kändt. Erfebiskopen satte till ne inom RifszStånz od) med i fråga, huruwida han borde o icke uran mårfwår: meddela proposition på motionens förwi: arhuset blef Stats-Ut: sande till Uiskott. (A. B.) angående den Kongl. — Bland den sednare wecfans företeel: kadt anslag till Stats-ser inom Riksdagen förtjenar art ferskildt nslaget afsryrkes, birtal: nämnas, huruledes wällofl. Borgar2Stän: mor 28, oaktadt Frth. det, ywars majoritet blifwit allt mer och Grefwe Lowenhmum, mer enig i anslags-fragor, med betydlig Dr v. Hortmansdorffspluralitet bifallit a) 1,300,000 Rorlfås för aterremissp. En del En million Trehundrade Tusende Riks: dlades, men ect stort daler) till ombyggnad af Låns:, Stads: a fermt, att Adelns sgjorda mal nåra nog e Standens. ndet fattade det högst , art bifalla Stats-Ut: angaende den nya från: t beslut, hwilket, på sätt detta blad, alldeles frul: den försäkran, som ar irne of all i riket war rd, att endast wara fryl: rotering. Oaftadt wid n för aterremiss blefwo dagen. till inlosning af Landshöfoingesackorden samt c) pensioner at Allmanna Berednin: gens samtlige Ledamöter — alla tre arfla: gen af Stats-Utfforter tillstyrkta. I fen ning man synes nu wilja taga fin skada igen för der lilla man afslog i början af Riksdagen; för wår del funne wi åtmin: stone ej je, huru man stulle kunnat gif: wa mer at en Regering, för hwilken man hyst den högsta grad af förtroende. Och allt detta gifwes nu till en Styrelse, som säges icke kunna disponera twå roster i de sätt framställda af na got Srånd!! Hwad will sadant berys voteringen ett motsatt da och hur förklara en flik inkonsequens? lärer bidragit, att näs Har da Oppositionen i BorgaresStändet om i Stats-Utffortret dels I jjunkit få tillsammans, act den knappt ingen af ämnet, likwäl betyder mer ån på Riddarhuset? Fa nu och SJårads:fångeljer; b) 154,000 Ådr attat def wigt, samt i sse hur der gär med KabinerrssKafan? ty tets majoritet endast ta: nägra 100,000 Rois anslag till betal: de sednare Riksdagarnes ning af def skuld synes of i ingen mån t att följa frågan ifrån wara mer politiskt orimligt, ån att i öfrigt tt annat betänkligt fymps I med millioner öfwerhopa en Styrelse, hwil: Ståndet war, att vec äken men i ord och fraser dagligen bettraf: iers motion, hwari unge: far, att ej säga något hårdare. OM till den i BorgaresStäntet slön för allt detta får oppositionen ändock, reslogs skattenedsättning, i de rättrognas blad den hyggliga titeln