re erhöll Gascognaren, till lön för sitt berömwärda förhållande i det kritiska d: gonblicket, en så ansenlig penningesumma, att han för densamma kunde köpa en wacker landtgård i fin födelsebygd Gar scogne. Der lefwer han ännu, och män: gen kulen qwäll hör man honom wid Fas minens eld, i kretsen af fin familj och sina grannar berätta äfwentyret med Far paren och Gula Febern. (K. L. o. 5. T.) Mamsell Wargs bref till Nykterhets: föreningarne i Swerige. Med stor förtrytsamhet hör jag, att jeg ej skulle kunnat lära Swenskarne la: ga så god mat, att den kunde gå ned, utan att aptit hemtas af ett medikament, som kallas bränwin. Jag har med löje hört, att prester och patrioter, läkare och krigare braka att få supen bort. Det är wår ensak, som rangera rätterne å bordet. Utrikes börjar man mältiderne med mwåt:wara, och strupens fuktande försöks ej på onaturlig wäg. Helse Nyfterhetsföreningarne och alla matmödrar från mig, Mamsell Caisa Warg, att de blott börja hår också måltiderne med fup: mat, få förswinner nog begärelsen till mat:fup. Probatum est! Och saken är af wigt, fast reformen är så ringa. Ty hwad är mindre omstörtande, än att de djupa tallrickarne bli öfwerhus och de flate underhus. Och derigenom skall få: kert allt bildat folk upphöra supa och allt obildadt folk få begär att efterlikna dem, der det år få lätt. De fruar, fom för: akta detta råd, hafwa mycket på fam: wetet. Tienarinnan C. Warg.