e kännedom om Er principols fråflnin: r och förballanden, ån arr Ni då först ulle mårfa, att han war en bedragare. i war i sanniag den gången owanligt rtsynt och lättrogen. Löftet om det derliga arfwodec matte säkert förblindar r. Ni kan icke billigtwis begära med ledning af der allmänt fånda förbål: ndet, som Ni sjelf nu erkänt, att Edra gärder skola godfånnag. Ni later åf: en första, att Ericssons sak tog en mer fördeluktig Wwåndning, då man bör: de tro, att hans brott endast bestod i asteus insmugglande från utrikes ort; varwid Ert äskade Rättegångsbiträde kallades. Anser Ni da — i paranthes ågadt — det icke wara anstötligt för en ar af beder att taga Lurendrejarens för: ar? — Ni behagar nämna, att Det gör den onde andens swaraste siraff, han någon gång af elakt uppsåt åftad: mmer en god handling — den recfleri: ien fan wara rigtig nog och låter gan: Ta mwål förena fig med hwad Ni widare spkhagar yttra om Er sjelf sålunda: det Hprde hända, att mitt enskilta förhållande y ka mycket fom Skeppsbesättningeas dfpergång framtwingade Ericssons befån: Aelje!. Om nu Ericssons bekännelse war god handling, hwem skall då Hr Hf r:Wuditeuren härwid representera? Då Ni behagat bland annat som icke ill saken hörer, omnämna, att den så fade Ulfwen i Fårakläder, hwilken gnas er med tänderna på Ert goda namn och te, fast förgäfwes (troligtwis derföre, tt der icke är mycket att gnaga på och n magra spisen ide lönar mödan) blif: it tilltalad och fälld till answar för fal: ma tjenflebetyg, få uppmanas Ni wid ut fwentyr att i annat fall förklaras för Än ljugare inför Swenska allmänheten tr till undwikande af def förwillande förklara om dermed menas det af Kyrko: erden i W. Karup utfärdade prestbewis, ör hwilket han erhöll första warningss raden. — J sådant fall torde Ni göra illnad emellan singularis och pluralis, 2 W— EU FII U i7 swarande ungefär några timmars arrest för en felaktig officer , fom det oaktadt blir lika hederlig karl, få söker Ni för: gäfwes i denna förseelse ett motstycke till den grofwa, omoraliska handling, hwaråt Ni erkänner Er hafta welat lana Ert forswar. Beträffande widare en Etafl: broders förledande til underskrifwande af ett falskt witnesmäl m. m., få uppmanas Ni äfwenledes att helt öppet förklara, om Ni dermed åsyftar en af de många an:jt. klagelsepunkter fom Ni författar i nägra W. Karups Seckenboars namn od) låtit ingifwa wid den derstädes fult hållna Bi: skopswisitation. J eu af dessa klagopunkter förekommer någonting dylikt. J fås) dant fall hänwises Ni till det i Skänska Correspondenten N:o 15 för sistl. år in: förda Bjära SHSåradsg-Råtrs Utslag, som wisar, att flera under nämade klagoskrift tecknade personer icke en gång erkänt sina namn och att Ni, som wid sistnämnde Rättegängstillfälle följde wisligen der des fanta ordspräket: båtrtre fly ån illa fåfta , siar ensam qwar och skyldrar i Protokollet såsom en falsk angifware. Om Ni behagar helt öppet meddela de nu äskade upplysningar, skall den anonys me Ulfwen i Farakläder genast demass querad framträda, hälsande Er med en wänlig erinran om Kongl. SHof:-Råttens Utslag, fom fällt Er till böter för Sabs batsbrott i W. Karup, jemte de öfriga Stallbröderna — ett litet nått motsiycke till de omnämnda falska tjenstedetygen m. m. — Men ofta Er wäl, Hr Hfwers Auditeur! ty Ulfwen är icke att narras med och har långt flera och långt hwass fare tänder ån Ni en gång fan ana. Det kommer för öfrigt, att wisa fig, bwad Dom Högsta Domstolen behagar fälla öfwer Er för Edra obewista angif: welser inför Vifttations-Protofollet i W. Karup; hwilka, få långe de ännu ej dlifwit framlagda för domstolen, utan passerade fritt i alla dåliga sällskap, der de bespottare fitta, en läng tid gålde för äkta, men befunnos sedermera fillhös sju J