Första Böndagen predika: dan wid denna Riksdag warit af R. St. pröfwade, derwid R. St. genom bestämdt beslut förklarat de nu å nyo ifrägasatta anslagen ide funna f. n. bewiljas. Det: ta Stots-Utsk:s afstyrkande beslut farra: des utan att ens den Kongl. propofitio: Jn ländskt D. bl) tb. nen hänwistes till derednung i Utst:s af: vå Riksdaget . delning. Bifall till Åag:s fordringar lå: 0 itsdagen. ver ide yrkats af någon enda ledamot Till NRifssStånden hafva d. 24 Febr. af Ussk. För att fullfomna Reg:s de: nkommit twenne meddelanden fran Regez konfityr beslot Utsk., att, med anledning singen: af 75 Å. R. O., anmäla förhallandet med 1:o Kongl, Maj:ts skrifwelse, deri Kgl. de ijragawarande Koagl. Propositionerne Naj:t förflarar fig hafwa för afsigt attshos Koastitutions-Utstottet. sifalla Rikets Standers strifwelse, i frå Äfwen propositionen om anslag å extra da om mötespassewolansens upphörande, Stat till arfwoden åt Adjungerade LedaFR snart Kongl. Moj:t fått inhemta, att möter i Swea oc) Götha Poffätter, blef ikets Ständer anwisat den sasom we: lof Stats-Utskottet afstyrkt, ehuru förhäls erlag för mötespassewolansen råtteligen slaneet med denna proposition icke lärer Äforderliga summa, 186,669 Ror B:ko ansetts böra anmälas hos Konst. Utst. Arligen; dock har Kongl. Maj:t förordnat, da den grundlagsznliga formen i detta set uppbörden of 1841 års mötespassewo-hänseende åtminstone war bokstafligen SRnssafaift skoll tills widarc inställas. sauncrad. 2:o En proposition om följande tillägg. Det måtte i sanniag wara härdt ifyns 187 S Regeringsformen, fom handlar nerhet för de Ledamöter I Konseljen, som n stiftande of Cimwile och Kriminal: famt derstädcs knappt äro, fom man säger nyrkolag:-Kan Konungen icke förr, än huswarma att finna de försia stegen på sksens Ständer åtskiljas, fatta oc) med-rädgifwarebanan, hwaråt de lemna sitt ela sitt beslut, ware han oförhindrad biträde, få olyckliga fom händelsen bes t före nåftföljande Riksd ags öppnande sklagligen synes wara med de nuwarande ässrslaget ordagrannt bifalla och allmän spropositionerna. Åtminstone år det, uns ymgörelse derom utfärda. Sker det ej, der sadane förhållanden, en ringa tröst sises förslaget hafwa förfallit, och RKoslett genom någon Jnsändare (såsom t. cr. ungen underrätte då Rikets Ständer, i går afton uti aftonbladet) få utgjuta sfid deras nästa sammankomst, om de sin lilla harm mor ZZidningarneg kloka ål, om hindrat förslagets ontagande. beräfning att taga i anspråk menniffoe — Etats:Utffottet har, enligt hwad man slägtets benägenhet att med lifligt intresse Atteligen kunnat förutse, afstvrkt Reg:s somfatta hwad som antydes sasom Flan: nost aflätna förn Å oropositioner om derwärdt m. m. ade anslag till C atoret oh Tye! — Bewilnings-Utffottet har, genom kern och såsom hufwucjafligt skäl anden förseglade sedeln, den 25:te Februari rt, att de ifrågaw. anslaasbebafwen re: beslutat. att. i amlenninn Af RismA.e 1 Otterangen, St adskomm. Rundström. M Högmässan, v. Pastor Björck. N Afronsangen, Stadskomm. Rundström. och Adelns yttrande att or måtte utur tullbewillningstalla importartiklar, denna 4 derkastas omröstning i för Utskott. Srem Stockholm den 26 Fel derlag Konungens Rådgi Stats-Utskottet, då Kongl, positioner om anslag till Å od) Thcatern blifwit utan som i olaglig form tillfom år en of de märkligaste f denna Riksdag, och bewisa stad den opinion är, att R. rätt och pligt att fordra ak na beslut, och att inga för rubba denna öfwertygelse. oaktadt, kan man fortfaran inbillning med det hopp, att ler någon enda Representan mera beftåmda majoriteten låta locka eller tubba fig a flag t. ex. till Kabinerrssk: Man kan ännu föreställa f skulle, genom att qwarhålle ut, kunna bringas till medg i denna ton hör man lik gode folk tala widt och måfte tillstås, att blindhet. till med hwar timma och f då ingen inom Konungens wet eller fan få weta, bi mutliga öfwertygelsen — det nägot mer ån både f och opinion — år hos den joriteten af Rikets Ständer nes ingen som har mod att warsamt, obewefligt, utan stan? Hur fan der förklara 10 om Pre 0 —